En allvarlig ung man

Mitt namn är Sakariya Hirsi. Jag är uppvuxen här i Järva och jag har sett utvecklingen de senaste åren. Det gör ont i mitt hjärta för jag vet hur det tar på oss, på många sätt. Det har tagit mer på mig på sistone. 

De som känner mig vet att kultur ligger mig nära hjärtat. Jag har skrivit poesi i många år och stått på scen i flera format. Det har varit mitt sätt att lätta på bördan på mina axlar och tala ut om det jag känner. På senare år har jag lagt märke till att jag inte är den enda och det kan nog finnas ett mönster där, i den ökande takten utav skribenter och kulturella utövare. 

I många år har vår sorg tagit olika former och yttryck. Genom poesi, musik har vi berättat om den verklighet som inte får utrymme att diskuteras. En av anledningarna till att Orten bästa poet blev så framgångsrikt berodde på att vi fick en scen där vi kunde tala utan att bli stoppade. Bli hörda utan att bli utfrysta. Samlas utan att bli splittrade. 

Vårt skrivande har förmått beröra många och kan hjälpa andra att komma närmare ett läkande, samtidigt som samhällets insatser har uteblivit.

Vi är mammorna, papporna, bröderna, systrarna, kusinerna, vännerna och barnen som alla drabbats

Anhöriga och närstående till personer som har förlorats i det dödliga våldet har vädjat om stöd och hjälp i många år. Kritiken har varit hård och politikernas beslut har inte varit tillräckliga. Det behövs fler insatser för att stoppa våldet. Det är en nationell kris. 

Frågan som vi ställer oss är hur vi ska komma framåt. Den nationella krisen låser alla hjul. Hur ska vi komma framåt när våra skor bär spår av jord från begravningen dagen innan och nu ska vi gå till en begravning till. 

Kollektiv sorg startades som ett initiativ för att höja röster som inte vanligtvis får ta plats. Det växande behovet av att få synas och höras har lett till att vi lanserade projektet ”Individen I Kollektivet”. Individen I Kollektivet är en plattform skapad av Kollektiv Sorg med, för och av personer som på olika sätt fallit offer för det dödliga våldet. 

Vi är mammorna, papporna, bröderna, systrarna, kusinerna, vännerna och barnen som alla drabbats. Vi är samhället som lider av en nationell kris och bär på sorgen som allt för ofta faller i glömska.  

Sakariya Hirsi

Idag är det en manifestation mot våldet kl 15.00 på Mynttorget i Stockholm.

Lämna ett svar
You May Also Like

Begreppet ”klan” pushas inför nästa val

Människors val utgår från hur man upplever verkligheten. Därför är det helt avgörande att etablerade medier är noggranna i hur de beskriver vad som sker och varför.  Aftonbladet publicerade häromdagen två artiklar med följande rubriker: ”Klanerna flyttar fram sina positioner” och ”Kriminella klaner förklarade i tre steg”.

Rättssäkerheten måste gälla även för Yasin

Rapparen Yasin har i dagarna häktats på sannolika skäl misstänkt för stämpling till människorov. Förra året häktades samma artist för ett annat brott i tre månader, men släpptes efter att utredningen lades ned. Föga förvånande har reaktionerna på sociala medier från tongivande debattörer varit starka.

Reactor är nästa offer för rivningshysterin

Nu är vi där igen. Ännu en fungerande verksamhet ska läggas ner,…

Vad ska SD hitta på nu?

Sverigedemokraterna har under många år framgångsrikt satsat på kriminalpolitiken. Men vad ska de satsa på nu, när den nuvarande regeringen lagt ner mer resurser på kriminalpolitiska insatser än vad som skett de senaste 30 åren? Och när regeringen dessutom lyckats kombinera det med en lite tur (encrochat) och redan nu uppnått framgångar i kampen mot den organiserade brottsligheten. Vad ska SD hitta på nu?