Om kampen i Alta handlar utställningen på Tensta konsthall.

”Låt älven leva” heter utställningen som just nu kan ses på Tensta konsthall. Den är resultatet av tre års arbete med konstnärer och akademiker från hela Sápmi. Utställningen visar på konstnärernas viktiga i roll i kampen mot dammbygget i Alta från 1978 till 1982.

Det är mer än 40 år sedan som kampen mot bygget av dammen vid Altaälven i norra Norge inleddes. Utbyggnaden skulle leda till att stora delar av samernas land skulle läggas under vatten. Motståndet växte till en bred solidaritetsrörelse, som fick stöd både nationellt och internationellt.

På en vägg i konsthallen syns affischer, bilder och tidningsklipp från åren av kamp i Alta. Där finns konst i textil, trä och renhorn, skulpturer, målningar, litografier och samiskt konsthantverk.  Och över alltihopa hörs jojken som ett soundtrack till utställningen, tillsammans med ljudet av polishelikoptrarna som hovrade över Alta och rösterna från demonstranterna. Ljudverket är gjort av Nils-Aslak Valkeapää.

Men hur gick det då? Vart ledde fyra års hård kamp?

– Dammen byggdes och i det avseendet förlorade man kampen. Men omfattningen blev en annan, och bygget fick inte sådana följder som det ursprungligen skulle ha fått, säger Hanna Nordell, producent på Tensta konsthall.

Dammbygget begränsades och byn Masi, som skulle ha hamnat under vatten, räddades. Dessutom anser många att Folkaktionen mot dammbygget även var avgörande för att Norge skulle skriva på FN:s ILO-konvention om urfolk och stamfolk i självständiga stater (något som Sverige inte har gjort än) och upprättandet av sametinget 1989.

Utställningen pågår till den 22 april i Tensta konsthall.

Kerstin Gustafsson Figueroa
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Mizeria, del 7: Passar hans efternamn mitt förnamn?

Idag handlar det om Aicha och Nano, killen hon ständigt har i tankarna. Och väninnornas syn på situationen. Är han värd att satsa på?  Mizeria är Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong som publiceras med ett avsnitt varje dag.

Järvafältets bortglömda historia

Vad var Järvafältet före betongen? Historiens eko hörs ännu genom modernismen. I den medeltida Spånga kyrka, strax utanför Tensta centrum och med utsikt mot Rinkeby, ligger flera viktiga personer i svensk historia begravda som även satt sin prägel på närområdet.

Här är de – Järvas nya reportrar!

Sjutton anmälde sig till Nyhetsbyrån Järvas kurs i praktisk journalistik, som anordnas…

Tenstadikt blir skylt i centrum

Nu har Tenstas första litterära skylt invigts. Det är Mona Monasars dikt som pryder centrum.