Diskussionen om otrygghet har präglat bilden av Järva. Nu har Folkets Husby, tillsammans med forskarna Leandro Schclarek Mulinari och Sima Wolgast, och tio sommarjobbare, gjort en stor trygghetsundersökning i Hjulsta, Tensta, Rinkeby, Akalla, Husby och Kista.
Folkets Husby har sedan 2016 varit en medborgardriven mötesplats med mottot Örat mot marken, blicken framåt. Verksamheten har ett fokus på kultur, folkbildning och samhällsengagemang och föreningen vilar på en lång historia av lokal organisering. Under årens lopp har de varit med om åtskilliga projekt och satsningar från myndigheter, näringsliv och stora samhällsorganisationer. Det som kännetecknar dessa satsningar är att de många gånger har utgått från en fördomsfull och förutbestämd bild av hur människor mår och lever i Järva. Nu har Järvaborna själva fått ge sin syn på hur de upplever situationen.
Undersökningen ”Utsatthet och gemenskap i Järva” är baserad på svar från 715 Järvabor
Undersökningen ”Utsatthet och gemenskap i Järva” är baserad på svar från 715 Järvabor och gjordes under åtta veckor, sommaren 2020. Resultaten pekar på stora problem med trygghet, men samtidigt visar enkätstudien att de som svarat trivs i sin stadsdel och känner tillit till andra människor i sitt bostadsområde.
Siffrorna talar sitt tydliga språk:
85 procent trivs i sin stadsdel
73,1 procent har tillit till andra människor i sitt område
Men rasismen i samhället är påtaglig. Mer än hälften, 57 procent, uppger att de har utsatts för rasism och diskriminering de senaste tolv månaderna. Och nästan lika många, 52,9 procent, upplever att samhället inte tar tillvara deras utbildning och kompetens.
I så kallade utsatta områden menar polisen att ”kriminella har en inverkan på lokalsamhället”, till exempel genom ”narkotikahandel som bedrivs öppet”, ”offentliga våldshandlingar” och förekomsten av ”ett utåtagerande missnöje mot samhället”.
Så många som 55 procent av de tillfrågade känner någon i deras bostadsområde som har förlorat sitt liv genom dödligt våld.
67 procent av männen har stoppats och
kontrollerats av polis under de senaste tolv månaderna
Men studien visar också, att fler ordningsvakter och poliser inte är någon enkel lösning på problemen. 38 procent har upplevt att ordningsvakt eller väktare utsatt dem för kränkande behandling eller använt oproportionerligt våld (51 procent av männen och 28 procent av kvinnorna). 45 procent har stoppats och kontrollerats av polis de senaste tolv månaderna (67 % av männen och 26 % av kvinnorna).
Förtroendet för de sociala myndigheterna är mycket lågt. 73,4 procent saknar eller har lågt förtroende för att sociala myndigheter hjälper behövande människor i bostadsområdet.
Ordningsvakter och väktare ligger illa till. Men förtroendet för polisen är ännu lägre.
74,0 procent saknar eller har lågt förtroende för ordningsvakter och väktare
75,4 procent saknar eller har lågt förtroende för polisens arbete i bostadsområdet
Men den yrkeskår som ligger allra sämst till är journalister. Förtroendet för de etablerade mediernas bevakning av Järva är rekordlågt.
82 procent är kritiska till traditionella mediers rapportering om deras bostadsområde.
Kerstin Gustafsson Figueroa
Rapporten går att ladda ner här.
