Vad skulle vi kunna göra för att hjälpa Magnus Isacson och alla andra hängivna läkare som verkligen vill göra ett gott arbete, så att de inte väljer att sluta?

Vänsterpartiet vill ge alla möjlighet till en fast läkarkontakt vid vårdcentralen. Alltså att personer är listade hos en och samma läkare. Vi kräver max 1500 patienter per läkare. I vissa områden kan det krävas färre, eftersom skillnaderna tyvärr är stora mellan olika områden i Stockholm.

Dessa ”satsningar” är en bluff

Det som kallas primärvården, alltså den nära vården framför allt vid vårdcentraler, borde uppräknas kontinuerligt förutom de satsningar som måste göras. De bör få tillskott med hänsyn till allmänna prisökningar. Det som de styrande kallar ”satsningar” i sin budget, täcker inte ens kostnadsökningarna. Dessa ”satsningar” är en bluff.

När vi i Vänsterpartiet pratar om effektivitet har vi dels ett ekonomiskt perspektiv, dels ett rättviseperspektiv och givetvis också det mänskliga perspektivet, att minska lidandet och obehaget för den enskilda patienten. God vård måste få kosta. Det vill vi i Vänsterpartiet framför allt lösa genom skatten och inte patienters egna avgifter.

Vi tror att fler läkare skulle söka sig till utsatta områden om vi kunde visa att arbetssituationen är dräglig. Att uppdraget är begränsat, att det finns ett tak på antal patienter, att läkaren kan göra skillnad.

Det raljeras om att vi vill ha ”allt åt alla”

Dessutom vill vi ge möjlighet till kompetensutveckling för våra allmänläkare. Att jobba 80 procent med patienter och 20 procent med utveckling är också en arbetsmiljöfråga. Idag har allmänläkarna i Stockholm sämst möjlighet till fortbildning i hela landet. Då orkar man inte jobba kvar.

Svaret från den styrande majoriteten brukar ofta handla om att Vänsterpartiet skulle driva en ”överbudspolitik” och det raljeras om att vi vill ha ”allt åt alla”. Det är grova rallarsvingar utan substans. Vi är tydliga med att det behövs en skattehöjning och vi lägger noggranna förslag med fungerande ekonomi, nu senast i vår budgetreservation i november 2020. Det behövs en kursändring för vården i Stockholm.

Jonas Lindberg
sjukvårdspolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Region Stockholm
Catarina Wahlgren
ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm
Lämna ett svar
You May Also Like

Tomas Eriksson svarar på kritiken

Ingen är nöjd med att rulltrapporna på t-banestationen i Rinkeby inte funkar. Jag förstår vilka problem det skapar. Inte minst för alla människor i Rinkeby som jobbar i vård, omsorg, kör bussar och alla andra jobb som gör att vårt samhälle fungerar varje dag och särskilt nu.

När någon dör i jobbet är det nästan helt tyst

För ett tag sedan träffade jag ett par byggnadsarbetare från Husby. De klagade över att de fått arbeta utan skyddskläder hos en firma som rev asbest. Jag sa att det var omöjligt. Det är olagligt sedan 1980-talet i Sverige.

Något i det nya folkhemmet har gått förlorat

Vi ser oss gärna som en av världens första och främsta välfärdsstater. Men Sveriges tid som välfärdsnation är dock kort för några av oss. I Per Albin Hanssons folkhem fanns inte plats för några ”idioter”. Det samhälle som inte skulle göra skillnad på kelgrisar eller styvbarn, hade märkligt svårt att inkludera människor med funktionsnedsättningar. Hur har det sedan gått?

Svar till ”En orolig mamma som satt i publiken”

Ett inlägg från liberalernas Åsa Nilsson Söderström har kommit med anledning av insändaren om mötet i Tensta träff den 16 augusti: