För en tid sedan blev ett antal personer uppsagda från matbespisningen på Hjulsta grundskola. Efter att chefer i hemlighet hade placerat ut spionkameror i köket, blev de avskedade för att ha stulit mat. Anklagelsen är uppenbart falsk men avskedade blev de i alla fall.
Många med mig blev mycket upprörda över detta och sättet det gick till på. Själv skrev jag en artikel till tidningen ETC där jag efterlyste kraftfulla åtgärder från facket och från de partier som säger sig värna arbetsfolket. Enligt ett fackombud som varit inblandad och som också är politiskt engagerad, är frågan inget som ett politiskt parti kan ta upp och driva. Ett mycket märkligt svar enligt mig. Det låter som en undanflykt. Vad facket gjort eller gör i denna fråga vet jag inte i nuläget. Det tycks ha blivit alldeles tyst från alla håll, från facket såväl som från chefer.
Är vi tillbaka på 1800-talet då arbetsfolket blev behandlade som boskap, rädda, maktlösa och hunsade?
Men jag har svårt att släppa detta. Frågan är enormt viktig, givetvis för de enskilda som fått sparken men också ur principiell synvinkel. Ska det vara så här enkelt att sparka folk? Är vi tillbaka på 1800-talet då arbetsfolket blev behandlade som boskap, rädda, maktlösa och hunsade? Vad har vi i så fall för nytta av facket eller de politiska partier som enligt dem själva, finns till för vår skull?