”När vintagebutikerna börjar dyka upp och det coola folket flyttar in, då är det kört.” Ungefär så sammanfattar kyparen i Berlin läget när ”vanliga” bostadsområden blir hippa och svindyra. Kyparen inleder Fredrik Gerttens film Push, som visades i Folkets Husby i helgen.
Filmens huvudperson är Leilani Farha, FN:s rapportör i bostadsfrågor, och vi får följa med på hennes resor runt om i världen. Hon försöker enträget visa makthavarna vad som sker, förklara faran med gentrifieringen. Att fattiga och medelinkomsttagare berövas en mänsklig rättighet. ”Det är inte rocket-science, utan handlar om människors rätt till bostad.”
Leilani Farha möter hyresgäster i Toronto, som hyresstrejkar mot obefintligt underhåll och taskiga renoveringar med enorma hyreshöjningar som följd. Hon reser vidare till London, Berlin, Valparaiso, Harlem, Seoul och även till Stockholm och Uppsala.
Vad är det som pågår? Jo, på en oreglerad marknad köper multinationella riskkapitalbolag upp hyresfastigheter, lyxrenoverar, vräker dem som bodde där och säljer sedan husen vidare. Hyresnivåerna skjuter i höjden, samtidigt som lönerna står stilla.
Hela kvarter i London har tömts på folk
Hela kvarter i London har tömts på folk. Lyxlägenheterna står tomma och en del hus har ockuperats av bostadslösa. I Harlem träffar hon en hyresgäst som berättar att efter renoveringen kommer 90 procent av hans lön gå till hyra.
I Sverige är det husen i miljonprogrammen som köps upp. Sedan Stockholms stad sålde ut stora delar av hyresbeståndet har en lång rad av privata bolag tagit över. D.Carnegie&Co/Hembla, som ägs av världens största riskkapitalbolag Blackstone, har drygt 15000 lägenheter i Järva. Blackstone, som lovade att äga långsiktigt, har nu sålt vidare till det multinationella bolaget Vonovia. Blackstone tjänade 280000 på varje lägenhet.
Blackstone tjänade 280000 på varje lägenhet
De som äger husen bryr sig inte, de har köpt fastigheterna som en investering. Den amerikanske nationalekonomen Joseph Stiglitz betecknar finansmarknaden som ”asätare”. De tar vad de vill ha och lämnar resten.
Roberto Saviano, den italienska författaren som skrivit om maffian och lever med ständigt personskydd, berättar hur narkotikapengar tvättas rena genom bostadsaffärerna.
Bostadsmarknaden värderas idag till 217 biljoner dollar, tre gånger så mycket som hela världens samlade BNP. Och utvecklingen fortsätter, i stad efter stad, land efter land.
Arkitekten bakom den här ekonomiska politiken är Milton Friedman, mannen som drev igenom sina teorier under diktaturen i Chile. Han hävdade att ”marknaden löser alla problem”, och menade att avregleringar, privatiseringar och sänkta skatter är vägen att gå. De senaste decenniernas utveckling visar att det var fel. Åt helvete, helt enkelt. Och ändå känns argumenten igen från dagens politik.
Men finns det inget att göra för att stoppa den här utvecklingen?
När Leilani Farha besökte Stockholm under sina resor, träffade hon den dåvarande biträdande stadsdirektören. ”Det är inte realistiskt att köpa tillbaka fastigheterna”, sade han. ”Det är redan gjort.”
Så fel han har, förre stadsdirektören, som idag är stadsdelsdirektör i Spånga-Tensta. I Berlin har det kommunala bostadsbolaget köpt tillbaka lägenheter för motsvarande 10 miljarder. Berlins borgmästare vill på det här sättet frysa hyresnivåerna och förhindra vad som skett på andra håll. Likadant sker i Barcelona.
Fredrik Jurdell, visst är det möjligt att göra motstånd..
Kerstin Gustafsson Figueroa
