Jag har många gånger, och alldeles för ofta, hört hur unga killar stoppats av polisen utan anledning och sedan förts bort från området och lämnas i skogen. Anledningen kan vara att polisen tycker att killarna är för kaxiga eller har dålig attityd.

Polisen använder sig av en paragraf i polislagen, men lagen är inte till för att användas lättvindigt eller som bestraffning för att någon har varit otrevlig. 

I enlighet med polislagens trettonde paragraf kan den som stör allmän ordning avvisas, avlägsnas eller omhändertas. Polisen kan också använda paragrafen för att förhindra brott som annars skulle begås.

Paragrafen kan utnyttjas och missbrukas

Men det har visat sig att paragrafen kan utnyttjas och missbrukas. Det finns en dom i hovrätten där enskilda poliser har blivit dömda för tjänstefel när de har fört bort en person för att den ”var otrevlig”. Vid ett annat tillfälle har domstolen visat att ”ett utåtagerande beteende” inte har varit tillräckligt för att aktivera paragrafen.

Polisen säger att de behöver samhällets hjälp för att förebygga brott. Men polisen kan göra mycket mer när det kommer till förebyggande arbete. Varje förnuftigt person förstår att polisen behöver paragraf 13 för att använda den när en person stör ordningen eller stoppas för att begå brott. Men när en person stoppas utan anledning, och av frustration blir upprörd, då är det inte skäl nog att använda sig av paragraf 13.

2012 dömdes en polis i Stockholm för tjänstefel

2012 dömdes en polis i Stockholm för tjänstefel efter att ha plockat upp en man på Mäster Samuelsgatan i city och sedan lämpat av honom vid Kaknästornet. Enligt domen, som har överklagats till hovrätten, var mannen bara ifrågasättande och utåtagerande mot poliserna, vilket inte är tillräckligt för ett avlägsnande. Programmet Kaliber i Sveriges Radio rapporterade om fallet.

I samma reportage sade justitieombudsman Hans-Gunnar Axberger, som svar på frågan om det går att tänja på paragrafen: ”Ja, det kan man absolut.” Det kan definitivt tolkas på olika sätt. Och Hans-Gunnar Axberger ansåg att den enskilde medborgaren löper en risk, därför att polisen har tolkningsföreträde och generellt sett så litar man oftast mer på polisen när saker ska bedömas i efterhand.

Så vad kan polisen göra i detta läge? En ursäkt kan vara på sin plats och kanske kan de försöka förklara sig istället för att aktivera paragraf 13. Om killen fortfarande är upprörd kanske de bara kan köra därifrån. Efteråt kommer killen komma ihåg att polisen bad om ursäkt och att polisen hade ett bra bemötande. 

Den förnedringen och känslan av uppgivenhet sitta kvar länge 

Men om polisen istället kör iväg killen till skogen långt bort, och han inte har begått brott, så kommer den förnedringen och känslan av uppgivenhet sitta kvar länge. 

Jag instämmer med justitieombudsmannen om att det behövs en väsentligt effektivare tillsyn över polisen och jag tror att det skulle öka förtroendet för polisens verksamhet.

Oskyldiga människor ska inte hamna i kläm

De här berättelserna har jag hört från många olika håll under de senaste tre åren. Polisen ska såklart göra sitt jobb och ägna sig åt brottsbekämpning. Men oskyldiga människor ska inte hamna i kläm, för då kommer förtroende för polisen förbli lågt.

Nu har vi polishuset på plats i Rinkeby och polisen måste börja samverka med området. Då är det viktigt att polisen har medborgarna i området med sig. Inte mot sig.

Mohamed Nuur,
ordförande för Tensta Socialdemokraterna  
Lämna ett svar
You May Also Like

Mer språk- och kultursatsning i det förebyggande!

Dödlighet, skador och lidande där narkotika är inblandat är något vi hör om i princip dagligen. Det drabbar enskilda, närstående och samhället i stort. Att förebyggande arbete är viktigt för att minska detta är välkänt. Det lyfts hela tiden som en av flera lösningar för ett av vår tids svåraste samhällsproblem. Alla vet att det vore det bästa, problemet är bara att frågan inte prioriteras i praktiken.

Har Sveriges Allmännytta ens lyssnat på hyresgästerna?

Jag har själv varit i ett flertal av Hemblas lägenheter i Husby. Jag har varit hemma hos hyresgäster som är desperata eftersom deras barn bor i sovrum med mögel på väggarna, hos personer som tvingas leva i konstant oljud och hos människor som är rädda för att få elstötar i badrummet på grund av synligt hängande eldragningar. För mig är det inte acceptabelt att det ser ut så i hyresrätter i Sverige år 2021.

Vi är hundratals som vill återförenas med våra familjer

Vi vill återförenas med våra familjer. Vi har gång på gång försökt uppfylla de höga försörjningskraven, men utan att lyckas. Nu har vi varit skilda från våra familjer i mer än fem år. Hur länge ska detta pågå? Sveriges politiker måste ändra lagstiftningen så att våra barn får återförenas med oss.

Trappan i Rinkeby visar att Stockholm inte är för alla

De nuvarande byggherrarna saknar vision för 20 procent av stadens invånare. Det märks på de begränsade möjligheter som personer med en funktionsnedsättning har på våra gator. Men det krävdes en trappa i Rinkeby för att det skulle bli uppenbart att staden inte längre hyser några höga förhoppningar om att staden ska vara till för alla