Detta är en appell. Var med och befria stockholmarnas böcker! 200.000 böcker har rånats av den borgerliga majoriteten. Ett helt bibliotek, det Internationella biblioteket på Odengatan.

Böckerna har spårats till ett lager i Liljeholmen. För att dölja rånet planerar rånarna att köra ett lass böcker till Kungsholmens bibliotek och ställa ut dem där. ”Titta, där står dom ju, böckerna”!

Rånarna kommer att ta ut skyddspengar, även kallat nedskärningar. Bibliotekarierna som bevittnat rånen hotas att försvinna, upp till ett 40-tal (10 procent) på en gång. Servicen minskas. Fler böcker lagras eller säljs ut för en krona.

Enligt kulturplanen 2017 skulle filialerna ”utvecklas och expandera med staden”. Det är den självklara politiken för varje storstad, där både gentrifiering och utanförskap växer. Så blir det alltså inte!

Den borgerliga majoriteten i Stadshuset beslutade att säga upp hyreskontraktet på Stadsbibliotekets Annex i mars och stänga tidningsrummen och Internationella biblioteket med böcker just på invandrarspråk – inte engelska, franska och tyska böcker. S, V och MP i kulturnämnden gick med på flytten till Kungsholmen, enligt protokoll.

Det var kulturelitens solidaritet med Orten

Uttråkade under julis kulturtorka startade DN-Kultur (den 8 juli) ”rädda Internationella Biblioteket” med en låneaktion. S, V och MP ändrade sej och hakade på DN-aktionen.

Kultureliten laddade upp selfies på facebook med böcker i famnen. Böcker på invandrarspråk. Undrade någon i Orten varför de få barnböcker som finns på invandrarspråk var utlånade?  Det var kulturelitens solidaritet med Orten.

Efter låneaktionen, vad? Tre veckor senare (den 30 juli) skriver DN att ”vi förlorade”. Kulturen var tillbaka i innerstan och aktionen glömd. Mer brydde sej inte innerstan om detta invandrarbibliotek! S-, V- och MP-politiker lovade genast att magiskt återinrätta Internationella biblioteket, fast böcker och lokalen var borta . Var? På torgen mellan gurkorna och tomaterna? Som ett outlet vid lagret?

Det kommer inte att hända. Oppositionen lever i förnekelse istället för att söka utvägar. Varför inte kräva att lagret fördelas på filialerna efter lokala önskemål?

Vi stockholmare vill ha våra böcker tillbaka!

Vi stockholmare vill ha våra böcker tillbaka! Överallt organiseras en Befrielsefront för att ta tillbaka ordböcker, barnböcker, klassiker på invandrarspråken från lagret. Vi gömmer böckerna på hyllorna i Ortens filialer. Där hittar rånarna dem inte, eftersom de aldrig är i Orten! Naturligtvis sprider vi dem till andra filialer.

Ansluter du dej till vår Befrielsefront, pressa politiker i stadsdelsnämnderna och i Stadshuset att kräva böckerna tillbaka. Ska somaliska, arabiska, spanska ord- och barnböcker med klassiker och nya romaner ligga i ett mörk, kallt lager, när de kunde stå i hyllor i Järvas och andra stadsdelars filialer?

Karl-Gustav Köhler, Tensta
Lämna ett svar
You May Also Like

De ger liv åt undersökningen om trygghet i Järva

Resultaten från Folkets Husbys trygghetsundersökning blir radio. Av de fakta och siffror som presenterats i en rapport har det nu blivit en dramadokumentär i kortformat. – Vi ville nyansera begreppen trygghet och göra statistiken tillgänglig för fler, säger Nader Attiyah, en av producenterna till radioprojektet.

Tre systrar på Tensta konsthall

På Tensta konsthall finns ett ljud- och videoverk av Tanja Muravskaja. Två teveskärmar visar två unga kvinnor som pratar i mun på varandra. Konstverkets titel ”Tre systrar” är inspirerad av Tjechov och den tredje ”systern” är konstnären själv.

Mizeria, del 6: Dubbelliv

I förra kapitlet träffade Aicha killen hon haft kontakt med i hemlighet. Han som upptar hennes tankar hela tiden. Idag är det Osman, Alis kompis, som har ordet. Han som drar in tusenlappar under en kväll för att underlätta sin farsas liv. Mizeria är Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong som publiceras med ett avsnitt varje dag. 

Bland runstenar, baracker, brandlarm och akvareller

Mats Leander tog en promenad över Järvafältet till Eggeby gård och hittade både runstenar och konstutställning. Han skriver här en betraktelse på ett snart utdött språk – Ekensnack. Det är Stockholmsslang som det snackades för länge sedan.