Trettondagspromenaden gick den vanliga rutten över Järvafältet, med viss avvikelse som förde oss förbi Granby, en halv kilometer från Husby gård. Det är tydligt att Granby gård är lämnad åt sitt öde och håller på att förfalla.

Det är inte mer än ett par år sedan det bodde folk där i huset, intill finns ekonomibyggnader, där det bland annat hållits höns. Och på långt håll ser man de mäktiga trädkronorna som omger husen och som vittnar om att här har det legat en gård i lång tid. Förvisso inte den allra äldsta.

Till skillnad från gårdarna Eggeby, Husby, Hästa och Akalla by omges inte Granby av några gravfält, vilket kan tyda på att gården etablerats först på 1200-talet – eller om det nu funnits gravar som plöjts bort av idoga generationer bönder som brukat Granbys jord.

Gården vittnar om Järvafältets historia

Första skriftliga omnämnandet av Granby är i alla fall från 1230-talet. Gården är viktigt inslag i kulturlandskapet som vittnar om Järvafältets historia. Den ingår i Järvafältets kulturreservat. Mangårdsbyggnaden anses var byggd på 1700-talet. I två hundra år fram till 1906 bodde präster på gården, och på 1700-talet bodde en fältskär i ett av husen.

Men idag står boningshuset tomt, alla fönstren är förspikade med spånplattor, grinden hänger på trekvart. Gråvädret gjorde inte synen lustigare.

Marknaden skiter i vår historia

Man frågar sig varför stan inte satsar på att rusta upp huset! Man kanske inte ska använda Granby till någon publik verksamhet, som på Husby gård eller i Akalla by, men det kunde väl hyras ut till någon familj som kunde bo där och bidra till gårdens bestånd. Eller ska det gå med det huset som med sädesmagasinet i Kista som brann, eller som Kista gård och husen där som står evigt tomma och förfaller? Väntar stan i vanlig nyliberal ordning på att någon marknadskraft ska ta hand om saken – i så fall bliver väntan nog lång. Marknaden skiter i vår historia.

Det brådskar om vi inte ska förlora huset

Och det brådskar om vi inte ska förlora huset! Förutom det historiska värdet, och den ökade trivsel som anblicken av gården skulle ge oss, skulle det väl också bidra lite till säkerhet och trygghet om det bodde folk på Granby.

Mats Leander 
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

”Suad Ali är en modig förebild”

Årskurs 8 i Enbacksskolan har arbetat med Suad Alis bok Dina händer var fulla av liv i undervisningen i svenska. De har diskuterat hur viktigt det är med positiva förebilder och representation och eleverna har tillsammans skrivit den här texten.

Om dagens invandrarpolitik och Agda Rössel

Vad skulle Agda tycka om dagens flyktingpolitik? Jag hörde i radion en trettonårig tjej, född och uppvuxen i Sverige. Hon berättade att hon skulle utvisas till Uzbekistan tillsammans med sin familj. I beslutet står med hänvisning till barnkonventionen att hon för sitt eget bästa borde få stanna, men i nästa stycke får Sveriges intresse att hålla borta ”illegala personer” övertrumfa barnkonventionen.

Mizeria, del 30: Live från häktet

Dom tog min dator och min telefon. Allt jag hann göra var att ringa morsan och dra en lögn om att jag ska ta en sista minuten till Grekland för att rensa huvudet. Hon vet att jag mår fett dåligt så hon sa inget, bara att jag skulle köpa någon olja, som att den inte finns här. Aicha kommer koka när hon får veta att jag fick åka bara sådär. Mizeria är Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong som publiceras med ett avsnitt varje dag.

Kollektiv konst i Husby konsthall

Irakiska konstföreningen har anordnat konstutställning i Husby Konsthall. De anställde konstkollektivet ELVA som består av Nader Attiyah och Ailin Moaf Mirlashi som kuratorer.