Pandemin avslöjar de svårigheter det finns att förstå att ingenting är gratis och att det finns ansvar som samhället inte kan lämna åt individen eller företagare.
Inte därför att individen inte skulle ha förmåga, utan därför att samhället inte skapat förutsättningar för det. Och företagare har normalt bara ett överordnat syfte och det är att skapa vinster. Denna analys är ingen moralkaka, utan ett konstaterande.
Den största syndaren är dock de politiska majoriteterna som år efter år, faktiskt i decennier, sänkt skatten och försämrat förutsättningarna för offentlig verksamhet i kommuner och regioner, både i offentlig och privat regi.
En kvalitativ hälso- och sjukvård kostar pengar. Massor med pengar.
En kvalitativ hälso- och sjukvård kostar pengar. Massor med pengar. Oerhört mycket pengar. Trots att kommuner och regioner sänkt skatterna till den grad att de inte längre kan säkerställa kvalitativ vård åt alla, får de inte lämna det ansvaret åt individen. Men det har skett när de lämnat svårt sjuka människor att vårda sig själva och sina anhöriga hemma, när sjukvården tar hand om de mest sjuka.
Det mest allvarliga är avslöjandet om hur äldrevården utarmats på resurser genom skattesänkningar och privatisering av offentlig verksamhet. Detta har bland annat inneburit en total avsaknad av beredskap inför en pandemi och därmed många avlidna.
Konsekvensen av skattesänkningarna är ett brott mot svensk lag
Jag menar att konsekvensen av skattesänkningarna är ett brott mot svensk lag, som säger att alla har rätt till adekvat vård. Jag är inte ute efter att hänga ut någon. Jag är bara ute efter att offentlig finansierad verksamhet inte ska bryta mot svensk lag.
Individen har fått ta ett stort ansvar under pandemin. Både de som jobbar på arbetsplatsen och de som jobbar hemifrån. Alla vi har avstått från att träffa nära och kära i månader. Vi kanske får fortsätta att avstå från ett normalt socialt liv i åratal. Många kommer nästa månad att få betala en högre avgift till a-kassan eftersom så många av våra arbetskamrater förlorat sina jobb och vi har lovat varandra att hjälpas åt när det kniper. Vi har ingen aning vilka andra högre kostnader individen kommer att få när flera delar av samhället inte fungerar som vanligt.
Högre inkomster ska innebära högre skatt
Nu är det många som ropar efter farbror staten. Att staten ska lösa både det ena och det andra som kommuner och regioner skulle tagit höjd för, för länge sen. Kraven kommer även från den delen av politiken som snarare vurmat för en väktarstat, det vill säga en stat som ansvarar för så lite som möjligt och som lämnat över ansvaret till marknadskrafterna.
Personligen bryr jag mig inte om vilken del av den offentliga sektorn som finansierar välfärden, men jag vill att den ska ha en genomtänkt finansiering. Därför menar jag att om staten ska betala för kalaset, ska det statliga skatteuttaget bli högre.
Högre inkomster ska innebära högre skatt. Värnskatten och fastighetsskatten ska återinföras. Jag röstar för det.
Alejandra P. Carrasco
