Den 9 oktober 1847 avskaffade Sverige slaveriet. Blankspots Martin Schibbye skriver här en krönika om en vit fläck i vår historia.

När Ostindiefararen – fullriggaren Götheborg– rundade Godahoppsudden sommaren 2006 presenterades Sverige i högtidstalen som en ”en nation utan kolonialt förflutet men med en lång historia av internationell handel.”

Det var en aktiv historieförträngning.

Sverige hade inte bara ett ostindiskt kompani.

Vi hade även ett västindiskt. Dess historia är betydligt mindre känd. Ingen har drivit idén att bygga en kopia av den svenska briggen Elisabeth som den 9 oktober 1805 under befäl av kapten Pyke ankommer S:t Barthélemy efter 63 dagars resa från Afrika med en last av 176 svenska slavar.

Varför?

Någonstans på vägen har de svenska kolonierna försvunnit ur vår historia. Det är alltid andra som har kolonier, fraktar slavar och brännmärker barn till slavar. Men under ett antal år bedrevs denna verksamhet också under svensk flagg. Våra förfäder byggde upp ett aktiebolag för slavhandel, organiserade slavexpeditioner, inrättade en särskilt tull på slavar och införde i vår grundlag särskilda slavlagar.

Och detta för enbart tvåhundra år sedan.

Det svenska bidraget till slaveriets upprätthållande och så småningom avskaffande visar att begrepp som kolonialism och branscher såsom människohandel borde utgöra en större del av vår egen gemensamma historia.

Varför det inte är så, varför vi envisas med att tro ”vi alltid varit lintottar som stått upp till knäna i leran och oskyldigt glott under lugg på världens värsta hemskheter,“ har till exempel Ola Larsmo frågat sig i DN.

Den svenska bilden av koloni S:t Barthélemy – som man möts av idag – är under en spännande omprövning.

Den småputtriga, romantiserade och oproblematiska bilden av kolonin – som en exotisk kuriositet snarare än som en del i ett ekonomiskt och politiskt kolonialt projekt som byggde på förhoppningar om att få del i den lukrativa slavhandeln – är på väg att förändras.

För tretton år sedan; 2005, skrev jag en uppsatts som bekände  sig till denna strömning av omprövning och kritisk analys.

Jag undersökte varför slaveriet infördes och avskaffades.

Den känns aktuell än i dag och 170 år efter slaveriets avskaffande publicerar jag den nu här på Blankspot för andra intresserade att ta del av.

Ladda ner: Uppsats om svensk slavhandel

#Idagminnsjag

Martin Schibbye
10 oktober 2019

Den här artikeln publicerades ursprungligen på blankspot.se. Det är fritt att återpublicera och översätta Blankspots reportage så länge som man anger Blankspot och artikelförfattaren som källa samt länkar till originalartikeln.

Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

En nyårshälsning från andra sidan jordklotet

Det är Bernardo O’Higgins, han som sägs ha befriat Chile från spanjorerna, som står staty i Chillan och det är jag som sitter på sockeln. Statyn står på torget, som heter Plaza de armas, men nu har döpts om till frihetens torg, Plaza de la libertad. Nu går 2019 mot sitt slut och snart börjar ett nytt år.

Nyhetsbyrån Järva och världen

Nyhetsbyrån Järva är en utpräglad lokaltidning, men i fortsättningen kommer vi även att publicera internationellt material; artiklar och reportage från Blankspot.

Dawit Isaaks cellkamrat om vardagen i fängelset

Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea i 18 år utan rättegång.…

Vad viruset också kan göra

För oss i Sverige – inte minst här i Järva – som drabbats så hårt av coronapandemin, kan det vara hugnesamt att läsa om Färöarna, där viruset rent av räddar livet på valarna och faktiskt också far ganska skonsamt fram mot befolkningen.