Fatima Faras är i grunden apotekare och har precis gett ut sin första bok. Hon läste ur A Lioness’ Roar när Bling anordnade vernissage i Kista Galleria.

 – Jag har alltid vetat att jag ville bli författare, ända sedan jag var liten. Det är så roligt när jag hittar gamla sagor som jag skrivit från barndomen. Min diktsamling har jag skrivit för att jag tycker att det är kul att skriva, speciellt ”playing with words” och knyta samman metaforer. Jag har skrivit dikter och texter, av och till, genom åren och bestämde mig för att ta det på allvar för ungefär två år sedan. 

Vilka är dina förebilder? 

 – Mina förebilder inom litteraturvärlden är bland annat Chimamanda Ngozi Adichie, Susan Abulhawa, Maya Angelou, Franz Fanon och Yasmin Mogahed. De är persons of color writers som jag ser upp till och kan relatera till. En bra bok är en bok som man inte kan lägga ifrån sig, och det har dessa författare och poeter gemensamt.

En bok som tar upp islamofobi, förtryck och rasism

Vad ville du berätta med din bok?  

 – Det jag älskar med att skriva poesi är att se folks reaktion när de läser. När de kan relatera till det och blir helt känslofyllda, det tycker jag är givande och otroligt fint att se. Och som en ung, svart, muslimsk kvinna uppvuxen i Sverige har man mycket att säga.

A Lioness’s Roar är en diktsamling som precis som namnet antyder, en känslofylld bok som tar upp nutida frågor om islamofobi, förtryck och rasism.

– Vad det gäller rasism har jag inte direkt någon erfarenhet av det, men däremot präglas vårt samhälle av det. Att bara att se och höra att någon drabbas är en person för mycket. Jag upp frågor om styrka, hopplöshet som riktar sig till alla människor som är på en resa mot självkännedom och egenmakt.

Boken fångar livets alla ögonblick och konsten att växa som människa.

Det är helt enkelt en bok för alla

– Alla som läser A Lioness’ Roar kan på något sätt relatera till dikterna. Det är helt enkelt en bok för alla. Mina favoritdikter är just Grandfather och Captain Faras som handlar om min farfar. Han var en man som har inspirerat mig sen jag var liten, vad gäller kamp, styrka och mod. Min farfar var med i den eritreanska revolutionen. Han fängslades och dog i fängelset utan någon som helst grund, förutom att han yttrade sig fritt om regimen. 

Vilka utmaningar har du haft med att skriva denna bok? 

 – Att ge ut A Lioness’ Roar var en helt ny upplevelse för mig som debutant. Det var även en utmaning som egenutgivare då man helt enkelt sköter allt själv, från design av omslag till korrekturläsning och marknadsföring. Jag lärde mig mycket på vägen, och även en hel del do’s and dont’s som jag kommer att ta med mig.

Framtidsplaner? Vad mer vill du göra i ditt liv? 

 – Att bli författare har ju varit drömmen. Jag tycker att det är otroligt kul och givande så jag vill ju fortsätta och lära mig mer. Jag håller redan på och tänker ut vad min nästa bok ska handla om. Så håll utkik!

Krista Sirviö

Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Inte din baby prisas med Slangbellan

I fjol släppte Seluah Alsaati boken Inte din baby. Idag prisades hon med Slangbellan, som delas ut av Sveriges Författarförbund, för sin debut med undgomsromanen. – Många som har läst boken har sagt att de känner igen sig i det som berättas och att de blir stärkta av det, säger hon till Nyhetsbyrån Järva.

Husbys nya muralmålning är färdig

Den nya muralmålning i Husby centrum invigdes på onsdagen. Den illustrerar en liten flicka som läser en bok med texten ALLA SKA ÄTA.

Lokaljournalistik och hockey blir humor i ny bok

Nina Hampusson har bott 20 år i Stockholm varav de allra flesta i Rinkeby och Kista, men från början är hon från Umeåtrakten. Dit har hon nu återvänt i en nyskriven bok, den humoristiska romanen Slutspel som släpptes som följetong på Storytel för en månad sedan.

Händelsehorisonten är poetisk politisk science fiction

Vad är ett hem? Frågan upprepas gång på gång i Balsam Karams…