En fråga som inställer sig när vi rör oss på Stockholms gator är om det är meningen att allmänheten ska ta sig fram på isgator med skridskor på fötterna eller med medar på sina rullstolar?

Väderläget är som det är för oss som bor så här på norra delen av halvklotet. Det kan bli oframkomligt under vintern på grund av stora mängder snö på kort tid och det har vi förståelse för.

Det som dock blir ett frågetecken är att kommunen inte lyckas över tid med att lösa framkomligheten på våra gator på ett jämlikt vis över staden. Från funktionshinderrörelsen har vi varje år med snöig vinter tagit upp denna fråga och alltid fått samma svar från staden: Nästa år blir det bättre!

Runt om i Stockholm delar våra medlemmar bilder från torg, gator och gångvägar som är otjänliga på grund av dåligt plogad snö.

På vissa ställen går det mer eller mindre bra att ta sig fram, exempelvis på flertalet cykelbanor, medan det på andra håll är fortsatt snö och halka lång tid efter ett snöfall. Runt om i Stockholm delar våra medlemmar bilder från torg, gator och gångvägar som är otjänliga på grund av dåligt plogad snö.

I kommunstyrelsens budget sägs att: ”Nämnden ska integrera tillgänglighetsperspektivet i verksamheten och i samtliga relevanta beslut redogöra för hur målen i stadens Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning har tagits hänsyn till samt verka för att undanröja hinder för dem som tar sig fram i till exempel rullstol, med rullator och barnvagn”.

Det här föranleder oss att ställa oss frågande till stadens strategier kring plogningen. För många likt personer med funktionsnedsättning är det lika viktigt att kunna ta sig fram i alla delar av staden. Bor du i en del där kommunen prioriterat ner plogningen kan detta i värsta fall leda till att du inte kan ta dig ut ur din lägenhet alls. Den bristfälliga skötseln av snöröjningen kan alltså leda till att personer med funktionsnedsättning – som redan är isolerad och på undantag – inte kan röra sig i samhället.

Det är inte rimligt att de som behöver framkomlighet mest prioriteras sist.

Vi anser att staden bör ta in perspektivet tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när snöröjningen planeras och utförs eftersom det påverkar många människors liv. Staden bör således arbeta med jämlik snöplogning över stadens olika delar med tanke på att den påverkan som bristfällig skötsel får är stor och ger genomgripande svårigheter för många stockholmare. Det är inte rimligt att de som behöver framkomlighet mest prioriteras sist.

Vädret är som det är, år efter år, men vi måste se till att den bitvis dåliga framkomligheten i staden inte består.

Nu måste ansvariga politiker och tjänstepersoner lyssna och göra de förändringar som behövs. Oavsett om det handlar om att tillsätta resurser eller se över tekniska lösningar så måste detta lösas för vi kan inte ha det så att livet för en stor grupp personer påverkas på ett genomgripande sätt på grund av brister i stadens hantering.

Vi föreslår att:

  • Staden och Trafiknämnden lever upp till sin förklaring i budget om hur de har tagit hänsyn till samt verkat för att undanröja hinder för dem som tar sig fram i till exempel rullstol, med rullator och barnvagn.
  • Staden ser över sitt arbete med snöröjningen genom att ha dialog med funktionshinderrörelsen.
  • Staden avsätter de resurser som behövs för att ha en jämlik plogning i kommunen.
Anna Quarnström, ordförande Funktionsrätt Stockholms stad
Kukkamariia Valtola Sjöberg, intressepolitisk ombudsman Funktionsrätt Stockholms stad
Lämna ett svar
You May Also Like

Tänk om det istället hade hänt i Danderyd?

Idag används diskursen kring det dödliga våldet i våra områden bland annat för att locka till sig fler väljare, eller i syfte att få fler klick på sin nyhetssajt. När vi får möjligheten att föra en dialog med våra politiker kommer majoriteten av partierna tala om lösningar i form av strängare straff och mer övervakning.

Trappan i Rinkeby visar att Stockholm inte är för alla

De nuvarande byggherrarna saknar vision för 20 procent av stadens invånare. Det märks på de begränsade möjligheter som personer med en funktionsnedsättning har på våra gator. Men det krävdes en trappa i Rinkeby för att det skulle bli uppenbart att staden inte längre hyser några höga förhoppningar om att staden ska vara till för alla

Stoppar ni vräkningar, Svenska Bostäder och Hembla?

Coronapandemin innebär inte minst här på Järva att sjukdomar och förlorade arbetsinkomster leder till att hyresgäster riskerar att inte kunna betala hyran och därför att vräkas. Alla störst är hotet mot dem som har otrygga anställningar.

Något i det nya folkhemmet har gått förlorat

Vi ser oss gärna som en av världens första och främsta välfärdsstater. Men Sveriges tid som välfärdsnation är dock kort för några av oss. I Per Albin Hanssons folkhem fanns inte plats för några ”idioter”. Det samhälle som inte skulle göra skillnad på kelgrisar eller styvbarn, hade märkligt svårt att inkludera människor med funktionsnedsättningar. Hur har det sedan gått?