Knarkskrämma larm Husby
Knarkskrämma larm Husby

Det har varit mycket diskussion i lokalpressen om ett ljudlarm som bara fungerar mot ungdomar. I vårt lokala område sprids deras användning från Rinkeby till Husby, med planer att sätta upp larm över hela Järva.

Larmet det handlar om är en ’mosquito box’, en brittisk uppfinning från mitten av 2000-talet. Det producerar ett ljud med en frekvens av cirka 17 kHz, en frekvens så hög att bara ungdomar kan höra ljudet. Ju äldre man är, desto mindre chans att höra det. Volymen är hög, 80 decibel, säger Benjamin Dousa, M, ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. 80 decibel motsvarar ljudet från en lastbil som kör 60 kilometer i timmen.

Det är inte ett trevligt ljud man hör. Det är ett ljud som är speciellt utformat för att vara irriterande, för att ge lyssnaren så mycket obehag som möjligt. 

Jag kommer från Storbritannien och växte upp i staden Rochdale, strax norr om Manchester. Kommunen där installerade ett av de första ljudlarmen i mitt lokala område. Ungdomar kunde inte umgås där de brukade samlas. Istället flyttade ungdomarna bara på sig och problemen fortsatte i andra områden. De klättrade bland annat upp skolans tak och orsakade stora skador. Men det är inte bara mina erfarenheter, utan forskning bevisar att ljudlarm inte är lösningen på brott och oordning.

Försäljningen av ljudlarm har sjunkit internationellt

Det såldes som mest ljudlarm åren 2006-2007, men försäljningen av ljudlarm internationellt har sjunkit. Många lokala myndigheter i Storbritannien, företag och polis, som har provat ljudlarm, har kommit fram till att det inte är någon långsiktig lösning. Idag monteras ljudlarmen ner i stad efter stad.

I Järva föreslår Benjamin Dousa att larm ska sättas upp i förskolornas gårdar. Solbackens förskola är den som han framhåller som en utmärkt plats för ljudlarmet. Jag besökte förskolan på gränsen till Kista /Husby. Det är en liten oas med bänkar och perfekt utsikt ned mot Kista Galleria. Ungdomarna hänger där eftersom det är den finaste platsen. Vi borde därför investera i lokalområdet istället, så att det finns fler trevliga platser att umgås på.

Frågan är vad ungdomarna gör om larmen sätts upp? Det är osannolikt att de bara går hem för att aldrig mer träffas. De flyttar helt enkelt till en annan plats. Och de kommer inte att vara lyckliga över det. Dessa unga kommer att känna sig utsatta från samhället på grund av sin ålder.

Europaparlamentets rådgivande grupp har rekommenderat att ljudlarm förbjuds

Europaparlamentets rådgivande grupp har rekommenderat att ljudlarm förbjuds av nationella regeringar. Rådet hänvisar till det faktum att dessa larm är ett föremål för Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Att skapa ett ljud som är konstruerat för att orsaka smärta och irritation kan jämföras med att utsätta någon för tortyr (artikel 3). Ljudlarm som tvingar bort unga från offentliga platser står i strid med deras rätt att samlas (artikel 11). Dessutom är det åldersdiskriminering, efter som alla unga påverkas, inte bara de som inte sköter sig (artikel 14). 

Två fel gör inte ett rätt. Att behandla alla unga som att det är de som orsakar problem är inte ett synsätt som jag någonsin kan tolerera. Jag flyttade till Stockholm och Sverige 2011 delvis på grund av de rättvisa värderingar som detta samhälle har. Det här är inte det Sverige jag trodde på.

Jag vill tacka Benjamin Dousa för den tid och energi han lägger ned för att förbättra säkerheten i mitt lokala område. Men jag uppmanar honom att inte använda sådana metoder som diskriminerar våra ungdomar. Vi behöver ett samhälle som för oss samman, inte delas i ett ”vi” och ”dom”.

Ben Robertson
Lämna ett svar
You May Also Like

Tomas Eriksson svarar på kritiken

Ingen är nöjd med att rulltrapporna på t-banestationen i Rinkeby inte funkar. Jag förstår vilka problem det skapar. Inte minst för alla människor i Rinkeby som jobbar i vård, omsorg, kör bussar och alla andra jobb som gör att vårt samhälle fungerar varje dag och särskilt nu.

Det behövs en Lex Hembla och en ny bostadspolitik

Av de hyreshus som byggdes av Stockholms kommunägda Svenska Bostäder (SB) i Husby i mitten av 1970-talet ägs i dag drygt hälften av SB och de övriga av Vonoviaägda Hembla. Detta efter en spekulationskarusell med åtta ägarbyten sedan de först såldes ut 1998, varav fem under de senaste tio åren.

Fler än discgolfutövarna drabbas av stadens planer

Stoppa planerna på att begrava en världsunik park, skrev ett gäng discgolfsentusiaster förra veckan i DN. Med all respekt för discgolfsutövarna, men det finns faktiskt folk som drabbas värre än dem som kastar frisbee.

Vi bor i ett utsatt område

Vi är utsatta för stigma och diskriminering av en allt maktfullkomligare elit i Stockholms stadshus. En elit som företräder den övre medelklassen i Stockholms rikare stadsdelar.