DN:s logga

I juni år uppgav DN-Sthlm att ”andel med utländsk bakgrund” i Rinkeby nått 91,8 procent. Det är tydligt att DN uppfattar att Orten befolkas av andelar. När ska DN börja att använda det normala ordet ”personer” om just personer, undrar Karl-Gustav Köhler.

Begreppet invandrare är mångtydigt och leder till problem när det ska används i statistiska sammanhang, skrev Statistiska Centralbyrån (SCB) i en utredning och ville få bort ordet.

Problemet med begreppet är att det inte talar om när man slutar vara invandrare. Var en föräldrar född utomlands betraktades hela familjen som ”invandrare”. Fick invandrare som var födda i Sverige barn med invandrare också födda i Sverige så var barnen lika mycket invandrare i statistiken som sina mor- eller farföräldrar. Med alla nordiska mammor och pappor i svenska släkten skulle invandrarna snart vara fler än svenskarna! Så kunde vi inte ha det, resonerade SCB.

Över en natt blev många invandrare i statistiken svenskar

Så SCB ändrade i början på 2000-talet därför definitionen till att båda föräldrarna måste vara födda utomlands för att barnen skulle räknas som invandrare. Över en natt blev många invandrare i statistiken svenskar.

Ett tag kallades invandrare för ”de nya svenskarna”. Det gick an så länge det handlade om mammor som lagade mat på spännande kryddor och pappor som tränade tränade söner och deras svenskars kompis i fotboll, men idag finns dessa kryddor i varenda kök och papporna tränar mest invandrarlag.

SCB rekommenderade till slut begreppet ”personer med utländsk bakgrund” för medier och myndigheter. Men rasismen hade under tiden normaliserats och angripit språket. Jag väljer exempel ur DN Stockholm, innerstans morgontidning, som skapar bilden där av Järva.

Är inte rinkebybor värda att kallas för personer?

I juni 2012 i DN, en rubrik över hela uppslaget: I Rinkeby hade ”andel med utländsk bakgrund sprängt 90%-vallen”. Varenda ord här är en abstraktion – andel, bakgrund, spränga vallen. Till och med nyheten är en ren abstraktion, ren suggestion. Är inte Rinkeby på riktigt och rinkebybor värda att kallas för personer? För DNs redaktion är Rinkeby en metafor för hela miljonprogrammet. Så säljer DN-Sthlm ett smygande hot från Orten, se rubriken.

För några veckor sedan igen såg jag i DN att ”andel med utländsk bakgrund” i de 60 områden som kallas utsatta är 74,9 procent. Låt oss förstå termen andel. I mellanstadiets mattebok definieras den så här: ”En andel beskriver hur mycket det finns av något i förhållande till det totala. Det är alltid ett jämförelsetal, som ”hälften” eller 50 procent, och inte ett absolut värde som 25 kr eller 42 kg”.

Utgångspunkten är att innerstan eller hela kommunen i stort är svensk, precis som 25 kronor alltid kommer att vara 25 kronor. De relativa andelarna hittar man på Järva. Så jämförs Orten i rubriker med stadsdelar i Stockholm och med riksgenomsnitt. Var syns den största skillnaden? Jo, i det segregerade Stockholm.

Vem tror att DN regelbundet skulle jämföra stadsdelarna, ifall de utföll till andelarnas fördel? Andelen skattefuskare på Östermalm högre än på Järva …. andelen knarkmissbrukare på Söder högre än… alkoholister på Kungsholmen … kleptomaner på Norrmalm … Nej, sådant hittar vi inte i tidningen.

Ur våldssynpunkt är Vasagatan, Götgatan, Medborgarplatsen, Fridhemsplan och Stureplan långt värre än torgen på Järva

Med grafer i rött, svart och grått läggs andelar till ”andel med utländska bakgrund”. En andel som bor trångt, andel som har dålig hälsa, andel som saknar gymnasiekompetens, andel som får bidrag, och så vidare. Med dessa och mer skrämmande andelar växer monster fram i fantasin.

DN frossar i Stockholms stads enkäter om vid vilka torg och gator som stockholmarna känner sig otryggast på. Det illustrerar hur strukturell rasism verkar. Slutsatsen: Otryggheten styr Orten. Ur våldssynpunkt är Vasagatan, Götgatan, Medborgarplatsen, Fridhemsplan och Stureplan långt värre än torgen på Järva. I synnerhet för andelarna som befinner sig där från Järva.

Alla forskning visar att landsmän vill bo med landsmän och likasinnade. Det gäller lika mycket välmående villaområden och innerstan som miljonprogrammet. Inrikesminister Damberg uttryckte nyligen i Aftonbladet idén att roten till Ortens problem var att andelarna samlats där, vilket gjorde svårt att med hans ord ”pinpointa” kriminella. Kunde de inte sprida på sig? Tror vi att andra stadsdelar skulle hjälpa till vid denna integration?

Integration i Stockholm kräver ett fritt flöde individer emellan i alla stadsdelar i arbete som fritid, dagtid som kvällstid. Flyktinggrupper i Rinkeby har aldrig känt sig så trygga som vid Rinkeby Torg, eftersom de råkar ut för alla slags trakasserier utanför Järva. Oro kommer med skjutningarna förstås, mest oro för barn och ungdomar, självklart. Det vill säga samma oro som att släppa dem till innerstaden. 

I innerstan är 82 procent inrikes födda personer

I en trygghetsenkät 2020 i Järva gjord av Folkets Husby, i samarbete med forskare, gav resultatet att 85 procent (715 ihopsamlade svar) trivdes i sin stadsdel, samtidigt hade 57 procent under det senaste året utsatts för ”rasism och diskriminering” utanför Järva. Dokumenterat är att unga känner sig illa behandlade av polis och väktare. 55 procent kände någon som utsatts för dödligt våld.

I innerstan är 82 procent inrikes födda personer (aka svenskar?) på Södermalm 84 procent – och de känner sig mest trygga av alla i stan. Att de slår rekord i trygghet och trivs sinsemellan är bara gratulera. Men hur meningsfullt är det att jämföra i grafer andelar otrygga med Ortens utrikesfödda från ett hundratal nationer? Mycket i medierna vittvättar gangstervärlden. Nu med skjutningarna, vart tog svennars kriminalitet vägen i medierna?

Minns att DN och andra medier i juni i år låtsades att det fanns en strid om en bro mellan Rinkeby och Ursvik. På båda sidorna bron tyckte man det var bra med en bro, men DN envisades med rubriker inspirerade från verkliga konflikthärdar i världen. Enda skälet var att Rinkeby blivit ett starkt rubrikord, som ett resultat av all rapportering om andelarna där. Men låt oss hoppas att DN kommer att använda det normala ordet ”personer” om just personer på Järva, vilken bakgrund de än har och var de än bor.

Karl-Gustav Köhler
Lämna ett svar
You May Also Like

Någon som fortfarande tvivlar om förändringar i klimatet?

Snart är december månad över. Endast två dagar har vi upplevt något som liknar vinter. Sedan regnade snön bort.

Om Yüksel och Partiet Nyans i orten

På Järva mobiliserar nu det nybildade öppet muslimska partiet Nyans (PN) inför valet 2022. Partiets grundare och partiledare är Mikail Yüksel. Det är ett enmansparti och som ett religiöst parti också ett enfrågeparti.

Debatten om Tech Tensta fortsätter

”Tech Tensta ägnar sig inte åt tech”, skriver Michael Steger i en insändare, sedan han läst en artikel om att tech-fritidsgårdens besökare använder gårdens 3D-skrivare för att producera ansiktsskydd till vård och omsorg.

Fler än discgolfutövarna drabbas av stadens planer

Stoppa planerna på att begrava en världsunik park, skrev ett gäng discgolfsentusiaster förra veckan i DN. Med all respekt för discgolfsutövarna, men det finns faktiskt folk som drabbas värre än dem som kastar frisbee.