Samir Sabri.

Samir Sabris liv har varit kantat av kriminalitet och droger. Men det livet har han lämnat bakom sig och istället jobbar han idag förebyggande med ungdomar. Det gör han genom organisationen 2ndChance, en ungdomsverksamhet som han grundat. 

Samir Sabri levde en destruktiv livsstil innan han kom till vändpunkten och lämnade allt. Men hans kriminella bakgrund och hans drogmissbruk uppstod inte ur intet, vägen han tog banades redan i tidig ålder.

– Det var kaotiskt i mitt hem med misshandel och skrik. Jag vände mig till lärare för att få stöd, men ingen lyssnade på mig. Jag hamnade därför snett väldigt tidigt. Jag har sammanlagt suttit inlåst i tio till tolv år av mitt liv på olika anstalter, och två och ett halvt år på en rättspsykiatrisk institution.

Samir Sabri var 15 år när han dömdes för mord

Samir Sabri var 15 år när hans styvmamma dödades 1986 och han påstod sig ligga bakom mordet. Men ett år senare tog han tillbaka erkännandet och pekade ut sin far som den skyldige. Många år senare togs fallet upp i Aftonbladets grävpodd #Fallet vilket ledde till att Samir Sabri beviljades resning. 2016 kom beskedet att åtalet ogillades och att Samir Sabri friats. Han ansökte om tre miljoner kronor i ersättning från staten, men hans begäran avslogs. Ärendet hade preskriberats.

Idag är Samir Sabri en förebild för många i förorten. Hans arbete inom socialpsykiatrin har bidragit till att många ungdomar ser upp till och söker råd hos honom.  

Många barn får inte den hjälp de behöver

– Jag vill sprida kunskap till barn och ungdomar så att de inte hamnar i samma situationer som jag hamnade i. Många barn har samma problem som jag hade när jag var liten, och många av dem får inte den hjälp de behöver. Samhället vet vad som försiggår, men lägger inte resurser på att utreda dessa fall ordentligt. De här barnens mående kommer att synas i tidig tonår genom drogmissbruk och kriminalitet.

Samir Sabri samarbetar med kommuner för att kunna hjälpa ungdomar som hamnat snett. Men det finns brister i det kommunala arbetet som bidragit till en misstro för kommunala organ.

– Många ungdomar jag träffar har tidigare sökt hjälp hos sin kommun och stött på motstånd. De får också lämna känslig information om dem själva, men det händer ofta att man byter handläggare, vilket gör att de som sökt hjälp måste ge samma information till flera.

– Man orkar inte prata om känsliga ämnen om och om igen, vilket leder till en besvikelse hos dessa ungdomar. När något sådant har hänt hyser de noll förtroende för sin kommun.

Det finns strukturella problem i samhället

Han menar att det finns strukturella problem i samhället, och att det därför är viktigt att kommuner tar itu med problemen i tid för att kunna förebygga och främja ungdomarnas hälsa. 

– Via kommunerna kan vi erbjuda träningslägenheter där de här ungdomarna, med vårt stöd, kan förbereda sig för ett liv i samhället. Och på så sätt hitta rätt och påbörja ett liv fritt från destruktiva förhållanden. Vi jobbar mycket med att bygga upp deras självförtroende.

Man måste släppa garden och våga ta emot hjälpen

Samir Sabri menar att något måste göras för att möta de unga i sin kamp att kunna bli trygga vuxna, men då gäller det också att dessa ungdomar är mottagliga.

– Det går att ta sig ut ur en kriminell livsstil och missbruk om man vill. Men då måste man släppa garden och våga ta emot hjälpen.

Krista Sirviö
Fatima Mohamed
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

En nostalgiresa tillbaka till Rinkeby

Cengiz Tuncer från Rinkeby är med och driver Facebookgruppen ”Rinkeby under -70 och -80 talet”. För Nyhetsbyrån Järva visar han bilder från en svunnen tid och berättar om livet som ung i Rinkeby under 1970- och 1980-talet.

De kan ge stöd till ett liv utan kriminalitet

Susanna Pettersson och Sandra Shalaby är lotsar på sociala insatsgruppen, SIG, i Spånga-Tensta. – Vi samordnar de insatser som behövs för att klienten ska nå sitt mål – att leva ett liv utan kriminalitet.

Concy växte upp i Världens by

När Concy Bwomono växte upp kallades Rinkeby för Världens by. Hon bodde där då Rinkeby Folkets Hus byggdes upp och hon minns det som en spännande tid.   – Vi skrev en bok tillsammans med författaren Gunilla Lundgren. Det var den bästa tiden i livet.

”Taxibranschen har dött”

Benjamin Karipidis, 58, bor i Kista och arbetar som taxichaufför. Coronapandemin har drabbat hans yrkesbransch hårt, därför går han nu i tankarna om att byta jobb om ingen förbättring sker inom en snar framtid.