Ragia Abdullah och Amal Omar

Ragia Abdullahi och Amal Omar hade planer att starta ett tjejforum i Rinkeby. De diskuterade länge hur de bäst skulle hitta tjejerna. Men en kväll i januari kom en grupp tjejer till dem i Rinkeby Folkets Hus och frågade om de kunde låna ett rum.

När tjejerna kom till Folkets Hus var det riktigt kallt ute. De frös och ville ha någonstans att sitta och umgås.

– Det märks att tjejer mellan 16-19 är de som mest behöver ett separatistiskt rum, säger Ragia Abdullahi, som är verksamhetsutvecklare på Rädda Barnen.

De fick låna ett rum och efter ett tag förklarade Ragia och Amal vad ett tjejforum är för något. Det är en verksamhet som Rädda Barnen bedriver som en permanent och återkommande aktivitet. Tjejerna blev jätteintresserad och därmed kom forumet igång på riktigt i slutet av januari.

Tjejer har inte haft en egen trygg plats

Ledarna, som förutom Ragia, är Amal Omar, verksamhetschef på Rinkeby Folkets Hus och Sagal Roble, vill skapa trygga rum för tjejer. Till en början handlade en stor del av processen om att skapa förtroende och tillit hos tjejerna. Det är brist på mötesplatser i området och tjejer har inte haft en egen trygg plats.

Just nu finns det två grupper; en tjejgrupp är från Järvaskolan med högstadielever som träffas på dagtid. Den andra gruppen är de lite äldre tjejerna mellan 16-19 år, som träffas en kväll i veckan.

– Just nu diskuteras om allt, det pratas till exempel om kreativitet och skapande och på så sätt kan vi identifiera de behov tjejerna har och låta dem använda befintliga resurser.

Tjejerna kör även karaoke och har allmänt roligt tillsammans. När det kommer till seriösa diskussioner, så diskuteras om skolan, betyg, systerskap och hur man kan peppa varandra. Tidigare brukade tjejerna träffas på Mc Donaldsi Kista, men där kunde de inte prata fritt och privat. ”Folk tjuvlyssnar ju”.

– Nu kan vi prata tillsammans och vi ledare är ju äldre än dem, så vi berättar och delar med oss av våra erfarenheter. Men det som är jätteviktigt för oss ledare är att allt ska ske på tjejernas villkor. Vi bestämmer inte vad som ska diskuteras, utan det är de som väljer ämne, säger Ragia.

Skolan är ett återkommande tema

– Vi pratar om skolan varje vecka och hur det går för dem. Just nu verkar skolan och deras välmående vara återkommande teman i gruppdiskussionen, säger Amal.

– Att hitta behov som de har kan ibland vara lite svårt, eftersom de inte vet vad de saknar. Det ska vi jobba tillsammans med, genom att lyssna på vad de säger och utifrån det presentera en idé och sedan är det upp till dem själva att bestämma om det är något som intresserar dem, säger Ragia.

Efter fyra veckor har tjejerna nu startat en egen förening som heter “Folkets Systrar”.

– Och om det finns andra tjejer i området som också är intresserade att vara en del av gruppen, så är de också välkomna eller bara välkomna till huset, säger Amal.

Ifrah-Degmo Mohamed
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Han har världen som arbetsplats

Han kom till ett främmande land för kärleken. Sedan blev Philip O’Connors resa bevis på att det mesta är möjligt. Den tidigare IT-praktikanten som blev sportjournalist på en av världens största nyhetsbyråer bor i Kista. Kvinnan som skulle bli hans fru tog nu 47-årige Philip O’Connor till Sverige. Mer än 20 år senare sitter han i parhuset i Kista och har precis släppt iväg barnen till skolan.

”Det är viktigt att lyssna på människor, även dem man inte tycker om”

Sonja Gardefjord var en av deltagarna i kursen i lokal journalistik som anordnades i höstas av ABF och Nyhetsbyrån Järva. Hon är även aktiv i redaktionsrådet, men större delen av hennes tid ägnas dock åt Tensta tjej- och kvinnojour. .  

Kollektiv sorg kräver mer psykologiskt stöd för unga

När Sakariya Hirsi fick nyheten om skjutningen i tisdags gick han ut i Tensta och möttes av sorg och förtvivlan. – Min önskan för 2021 är att det ska bli året då vi lyfter sorgen och bearbetar den.

Ali satsar på en plats i Europaparlamentet

Imorgon, den 8 maj, inleds valet till Europaparlamentet. Abdukadir Salad Ali är den enda Järvabon som ställer upp som kandidat. – Jag ska ge utanförskapet ett ansikte, säger han.