Stadsdelsnämnden i Rinkeby-Kista har beslutat om en ny trygghetsstrategi, som är tänkt att vara gemensam för stadsdelarna på Järvafältet. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd förväntas klubba den på mötet ikväll. Ett uttalat mål med strategin är att stadsdelarna i Järva ska vara borta från polisens lista över särskilt utsatta områden 2025.
Trygghet kan betyda väldigt många olika saker, men så som ordet används inom politiken idag, inklusive i Järvas trygghetsstrategi, handlar det mest om brottslighet. En del i strategin som stadsdelsnämndernas båda ordförande, moderaterna Benjamin Dousa och Ole-Jörgen Persson i Rinkeby-Kista respektive Spånga-Tensta, velat föra fram är metoder som hämtats från New York City i USA. Det är den kriminologiska teorin som kallas för “Broken Windows” (krossade fönster) som importerats till Järvas lokala trygghetsstrategi. Den kallas ibland i Sverige för New-York-modellen och handlar om nolltolerans även mot små förseelser.
Rutan ska snabbt lagas för att visa att här råder ordning
Teorin går ut på att små mängder oordning i ett område skapar mer oordning, som i sin tur kan leda till grövre brottslighet. En krossad ruta kan ses som ett tecken på att ingen ingriper, och därför leda till mer skadegörelse, otrygghet och brottslighet. För att bemöta detta och minska risken för eskalerande problem, ska nolltolerans och snabba tidiga insatser användas även mot små förseelser. Rutan ska snabbt lagas för att visa att här råder ordning.
Det ledde till omfattande repression, som till största del riktades mot fattiga och minoriteter
Men Broken Windows är en kontroversiell teori som har fått mycket kritik i hemlandet. Tillämpningen i New York har av vissa hyllats för att den grova brottsligheten minskade radikalt under 1990-talet. Samtidigt har den blivit känd för att den ledde till omfattande repression, som till största del riktades mot fattiga och minoriteter. Nolltoleransen kombinerades med aggressiva polismetoder som bland annat gick ut på att polisen fick stanna och visitera vem som helst. Det ledde till att hundratusentals människor drabbades av polisiära åtgärder, omhändertaganden och internering, och drogs in i det juridiska systemet med prickar i register och andra påföljder.
Kritiken har handlat om att invånare i socialt utsatta områden drabbas hårdast av metoderna. Den vaga definitionen av vad som är ordningsstörande har ansetts leda till godtycklighet och orättvis behandling. Och polisens rasprofilering och nolltolerans mot beteenden i vissa områden, men inte andra, sägs slå orättvist mot icke-vita och fattiga.
Forskarna är inte överens om det var Broken Windows-modellen som ledde till minskad brottslighet
Järvas stadsdelars trygghetsstrategi ska vara evidensbaserad och bygga på aktuell forskning, hävdar Ole-Jörgen Persson. Men forskarna är inte överens om huruvida det verkligen var införandet av Broken Windows-modellen som ledde till minskad brottslighet i New York, och i så fall till vilket pris. Klart är dock att den fortfarande inspirerar många politiker och poliser i Sverige, som ser hårdare tag och nolltolerans som lösningen på det de kallar för trygghetsproblem.
Några exempel: I Rinkeby har sedan en tid tillbaka ordningsvakter och polis punktmarkerat tunnelbanespärrarna. På bussarna runt Järva gör polis, ordningsvakter och biljettkontrollanter razzior för att driva in tilläggsavgifter av folk som inte har råd med biljetten. Med hänvisning till just New York:s nolltoleransmetoder har SL:s ordförande, Kristoffer Tamsons (M), hyllat ordningsvakternas insatser mot plankare, klottrare och ordningsstörningar i tunnelbanan, dit även tiggare och musikanter räknas. När det gäller droger medger polisen att ungdomar i förorterna misstänks oftare, trots att ungdomar i finare villaområden knarkar mer.
Fokus ligger på att bekämpa problem när de redan har uppstått
Arbetslöshet, osäkra boendeförhållanden och ekonomisk utsatthet är enligt andra teorier som trygghetsstrategin lutar sig mot, bakomliggande orsaker till bristen på tillit mellan grannar eller grupper och något som kan leda till otrygghet och kriminalitet. För detta säger sig kommunen ha ett långtgående ansvar gentemot medborgarna. Men det finns få åtgärder som berör det i den nya trygghetsstrategin.
Fokus ligger till största delen på att bekämpa problem när de redan har uppstått, även i de delar som handlar om långsiktigt förebyggande arbete. Insatser för barn och unga när de hamnat “i ogynnsam utveckling”, eller försök att minska strukturella faktorer som osäkra boendeförhållanden och ekonomisk utsatthet, är inte lika prioriterat.
Viktor Arnell
