Regn och blåst denna vackra vårdag, som är svenska flaggans dag. Läser andras åsikter om allt mellan himmel och jord i mina papperstidningar. Blir så glad om någon tycker som jag och tacksam om någon lyckas förklara något som får mig att se saker från fler håll. Vi har ju så olika utgångslägen alla människor, till och med i vårt eget lilla samhälle. Allt beror inte på pandemin.
Jag har några idéer om hur man kunde ta vara på våra nya gemensamma erfarenheter när pandemin är över. Just nu får många mycket respekt, som tidigare aldrig fått uppleva det. Det gäller att bygga vidare på det. Här finns många som kan orten och alltid hjälper till. Det skall bli spännande att se vad man lärt sig under denna annorlunda tid. Jag har stora förväntningar på vilka samarbetsidéer man kommit fram till.
Här kommer en liten vardagsrapport från en ensamstående i riskgrupp. Det är en konst att få till ett eget program,så att man inte förlorar sig i deppiga möten med sig själv.
Så att man inte förlorar sig i deppiga möten med sig själv
För det första kan man ta en promenad i området. Vi bor ju så vackert till och det är vår, men jag har också börjat ta stora rundor för att studera nya bostadskvarter som uppstått, och som jag inte ens känt till. Det kan bli längre promenader än jag tänkt mig, och det är ju nyttigt!
På vägen kan man möta andra vandrare – bekanta och obekanta. Ibland byter man några ord på långt avstånd så klart. Trevligt.
Min 70-åriga granne påstår att han är glad i dessa tider! Han färdas med el-moppe, som med knapp nöd ryms i tamburen. ”Det känns som om man lagt ut röda mattan för mig”, säger han. Han handlar själv och tar sig numera hur lätt som helst fram i Kista Galleria. Brukar vara mycket frustrerande för honom annars. Men när han skall uträtta sina regelbundna ärenden på Nordbanken måste han fortsätta med tunnelbanan in till stan. Hämtade blanketter åt mig också.
Hoppas att vi kommit närmare varann
Den här tiden har medfört att man får träffa människor som annars inte har tid att prata bort en stund. Till exempel Jenny, som bor i närheten och jobbar hemifrån. Hon tycker det är skönt att lämna stolen efter flera timmars sittande. Då kan det bli en fikapaus med mig i min lekpark. Eller en fika utanför Husby Gård med Anita. Samtalsämnen saknas inte.
I TV får jag se vad som händer ute i samhället. Hårt arbetande människor, sorg, lidande, kamratskap, oro för framtiden. Hoppas att vi kommit närmare varann. Vi har mycket att slå vakt om!
Inga Harnesk
