Femhundrakronorssedlar

BigShow var en av dom första yrkeskriminella i området från deras generation, han såg alltid efter nya möjligheter att få in mer pengar. Fastän han är en av dom mer fruktade namnen i området så kallas han för BigShow eftersom han en gång sa åt sina grabbar att han skulle bjuda på show när han skulle fram för att haffa en tjej.
Mizeria är Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong som publiceras med ett avsnitt varje dag.

Sibel

Sibel har lite ångest över att hon ljugit för Aicha om vad hon faktiskt skulle göra efter skolan. Hon sa att hon skulle till sin moster, men i själva verket ska hon träffa Ali som sagt att han behöver prata med henne utan att Aicha vet om det. 

Hon vet exakt vad det handlar om men har svurit på att inte säga någonting. Han har gett direktiv om att mötas vid en specifik trappa. Sibel kallade honom för trappluffare när hon fick vägbeskrivningen.

”Vart ska du?” Ali sitter med luvan för ansiktet, han stoppar Sibel just när hon passerar honom.

”Du är ful men visa åtminstone lite av ditt ansikte så man inte går förbi”, säger Sibel.

”Tyst du också, det är samma ansikte som min systers som du själv kallar för sötis.”

Jävla paranoida, hypnotiserade, desperata Aicha

Ali får ett nöjt egoboost-leende på läpparna för sin snabba kommentar.

”Tro mig, hon hade inte kallats för sötis om hon hade ditt neandertalarskägg.”

Hon sätter sig bredvid Ali i trappen. Även om hon står hela familjen nära så känns det här rätt awkward. Hon vet mer än Ali, men hon begriper sig inte tillräckligt mycket på hela situationen för att kunna göra någonting.

”Vad har Samir gjort mot Aicha?” säger Ali.

”Va?” Sibel blir jättechockad över Alis intresse för en så oviktig person. ”Hur kom Samir in i bilden?”

”Spela inte ball, hon är redan skum så fort hans namn kommer på tal, så vad har han gjort?” Ali agerar som en veteran i spelet och vägrar släppa sin tes.

Sibel zonar ut för att samla ihop trådarna i kartan. Samir, Alis kompis, är från samma ort som Nano. Dom är från samma klick och Aicha som vill åt all tänkbar information måste ha försökt få veta någonting därifrån. Jävla paranoida, hypnotiserade, desperata Aicha.

”Hon blir nojig varje gång jag ska träffa honom och ställer tusen frågor om vilka som var där när jag kommer hem. Säg bara vad han har gjort så jag vet till vilken grad jag ska förstöra hans liv”, säger Ali som inte vill ge utrymme för mer betänketid.

Hon är en vandrande zombie och alla säger åt henne, men hon är tyst och berättar ingenting för någon

Sibel kollar på Ali och kan inte undgå att tycka synd om honom. Tänk att han inte vet någonting fastän han bryr sig så mycket om sin syster. Samtidigt blir hon ledsen över vilken bottennivå hennes vän har sjunkit till.

”Lyssna. Jag vet att Aicha inte är sig lik. Hon är inte det med mig heller. Om jag kunde säga någonting till dig så tro mig, jag hade gjort det, för jag saknar min vän. Det är som om hon inte finns längre. Fastän jag ser henne varje dag så var det längesen jag ens såg spår av hennes riktiga jag. Hon är en vandrande zombie och alla säger åt henne, men hon är tyst och berättar ingenting för någon.”

Sibel kollar ner i marken eftersom hon delvis ljuger om att hon inte vet någonting, men frustrationen är äkta och det kan Ali höra. Han drar upp sin luva igen när några grabbar går förbi för att inte få frågor om varför han sitter med Sibel utan Aicha.

”Du behöver inte oroa dig för Samir, det kan jag lova dig till hundra procent. Han är absolut ingen för henne. Hon är bara ur balans och paranoid för hela världen, varför vet ingen. Hon har nog bara hamnat i en grubblig fas eller så.”  Sibel hoppas på att den lilla informationen ändå kan garantera Samirs säkerhet, Ali verkade helt redo och övertygad om att det var där problemet låg.

Ali verkar mer och mer besvärad över att folk börjar dyka upp kring trappen, fastän den är mitt i skogen.

”Om jag får reda på att du ljuger så kommer jag säga till alla att du har löshår.”

Sibel kollar förolämpat på Ali och lägger en snabb kontring. 

”Vänta bara, folk ska få höra om att det var jag som hämtade din guccibecknarväska åt dig från Turkiska bazaren.”

Vad kan en dataspelsnörd ha för fiender egentligen

Ali klappar sin väska och säger att åtminstone Hamza tyckte om den. Bådas leende dör. 

”Ni var ändå bra familjevänner … vad hände med honom?” säger Ali och kollar på Sibel som ser bort för att inte visa tårarna som samlats i ögonen. Ali fattar men låtsas som ingenting, när det kommer till tjejer vet man inte om dom skäms för tårarna eller om dom blir stressade för att sminket ska förstöras. 

”Den här killen, jag trodde han skulle dö av strålning från datorn, inte en skjutning. Vad kan en dataspelsnörd ha för fiender egentligen?” Ali envisas med att kräva Sibels tystnad på svar.

”Tror du själv att det var cs som tog hans tid vid datorn?” säger Sibel, förvånad över att Ali har missat helheten. ”Hamza var mästare på att räkna kort, han drog in otroliga mängder pengar på att blåsa amerikaner som tror dom kan poker men som sen förlorade mot den här lilla ghettoungen.”

Ali ser chockad ut, Sibel förstår till fullo, Hamza har aldrig gett sken av att äga så mycket som en krona. Han hade fortfarande samma kläder på sig som när han var barn, kläder som hans mamma hade fyndat på Lindex utförsäljning.

”Så det var Trump som sköt honom?” 

Sibel kollar på honom som om han vunnit VM i idioti. 

”Walla, gud skulle skapa en åsna dagen han skapade dig men ångrade sig i sista stund. BigShow investerade stora pengar i Hamza tidigt”, förklarar hon. ”För varje vinst han gjorde tog han ut en viss procent, men insatsen var från BigShow.” Sibel tydliggör hela situationen för en förvirrad Ali på trappen. Den blinkande gatlampan över honom får hans chockerade ansikte att se ut som att han placerats på disco.

Hon dissade sönder honom och hans grabbar garvade så djupt att hans namn etablerades till BigShow samma dag

BigShow var en av dom första yrkeskriminella i området från deras generation, han såg alltid efter nya möjligheter att få in mer pengar. Fastän han är en av dom mer fruktade namnen i området så kallas han för BigShow eftersom han en gång sa åt sina grabbar att han skulle bjuda på show när han skulle fram för att haffa en tjej. Hon dissade sönder honom och hans grabbar garvade så djupt att hans namn etablerades till BigShow samma dag. Det passar honom bra, för han är stor och rund som ett hus också. Men en sak är säker, ingen vill vara på dålig fot med den här tjockisen.

”När Hamza förlorade ett spel och inte kunde betala tillbaka fick han först en varning. Jag och hans syster fick veta och försökte samla ihop skulden men det saknades 30 lax. Vi sa åt honom att vänta två löningar men BigShow har inget tålamod.”

Sibel brister ut i tårar och Ali försöker trösta henne med en kram.

”Vi förlorade Hamza för 30 lax, det gick inte att ta fler sms-lån.”

Dom säger ingenting på en stund, Ali håller om Sibel men bryter till slut tystnaden.

”Dina falska ögonfransar har fastnat på min glamourösa hoodie.”

Mizeria är Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong som publiceras med ett avsnitt varje dag. Boken är skriven av Melody Farshin och utgiven på Bonnier Carlsen 2018. Del 21 publiceras imorgon.

Lämna ett svar
You May Also Like

Mizeria, del 32: Buffrande mami

Mona har 43 flikar från Youtube uppe på Husseins dator samtidigt, något som han absolut inte uppskattar eftersom det segar ner datorn. Men precis som han inte brukar respektera att hans strumpor inte hör hemma under soffan, så vägrar Mona lyssna på Husseins önskemål. Hon scrollar efter fler klipp att öppna flikar för, fastän hon är distraherad. Hennes tekopp med dadeln på fatet står helt orörd bredvid. Hon är i autopilotläge. Mizeria är Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong som publiceras med ett avsnitt varje dag.

Himmel och helvete i makalös syrisk dokumentär

Till min dotter (For Sama) är en syrisk dokumentär från 2019 som skildrar livet i Aleppo under pågående krig. Filmen har prisats på filmfestivaler världen runt och nominerades till en Oscar för bästa dokumentär 2020. Den är både det absolut viktigaste och vidrigaste du kan se på bio i vår.

I utanförskap vill ingen vara – om Orten som har splittrat vänstern

Lars Åberg trivs inte. Inte med Sverige, inte med samhället och inte med sig själv. Orsaken är invandringen, vilken han beskriver som ”för många på för kort tid”. ”All inclusive” heter hans senaste bok. Titeln anspelar på charterresor där allt i baren är fritt. På samma sätt får invandraren ”ett välkomstpaket som garanterar försörjning, bostad, utbildning, sjukvård, tandvård, tolkhjälp och pension. All Inclusive”.

En ambitiös skildring som låter de drabbade komma till tals

Eftersom det förmodligen inte kommer göras en haveriutredning kopplad till alla mord som skett bland unga på Järva under senare år, får vi just nu nöja oss med Diamant Salihus bok ”Tills alla dör”.