skylt med texten välkommen till ärvinge groddamm

Risken är stor att tiotusentals hyresgäster i Stockholms tre så kallat “allmännyttiga” bostadsbolag inom kort får besked om nya kraftiga hyreshöjningar utöver de som bestäms i årliga förhandlingar. Kampanjen Nej till marknadshyra har därför med stöd av Skiftet inlett en digital namninsamling med rubriken Nej till hyreschock genom Stockholmshyror.

Allt tyder just nu på att Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder, med stöd av Hyresgästföreningens centrala ledning, vill få igenom ett avtal om Stockholmshyror genom “systematiserad hyressättning” redan i höst, trots att de lokala förhandlingsdelegationerna är ytterst oroade. Sådana avtal existerar redan i många kommuner. 

Faktorer som Hyresgästföreningen hoppas ska ge en “rättvisare hyressättning” men som i verkligheten kan innebära mycket godtyckliga hyreshöjningar är “lägenhetens storlek, modernitetsgrad, planlösning, läge i huset, reparationsstandard, ljudisolering, hiss, sopnedkast, tvättstuga, särskilda förvaringsutrymmen, god fastighetsservice, garage, biluppställningsplats samt husets allmänna läge och allmänna fortskaffningsmedel”. 
Enligt ett principavtal i december 2018 ska hyrorna i Stockholm regleras utefter fem punkter:

  • Storleken. Antalet rum och kvadratmeter, samt typ av kök påverkar hyran mest.

  • Lägenhetens standard. Om lägenheten är upprustad eller inte.

  • Själva fastigheten. Vilken typ av hus, om hiss finns och hur det ser ut mm.

  • Läget och området. Närhet till grönområden och vatten, samt områdets karaktär.

  • Förvaltningskvalitet och service. Att det är städat och snyggt och att fel blir åtgärdade.


“Systematiserad hyressättning” kan i stället bli systematiserade hyreshöjningar

Principöverenskommelsen, som slöts utan delegationernas medverkan, innebar att hyran skulle kunna höjas med maximalt 250 kronor per år i sex år. Det vill säga upp till 1500 kronor, utöver de årliga hyreshöjningarna! Då inget avtalades om sänkta hyror i andra ändan kan “systematiserad hyressättning” i stället bli systematiserade hyreshöjningar.

Enligt ett nytt underlag, som plötsligt lades fram av de tre bolagen i början av juni i år, och som enligt innerstadsföreningarnas tidning Hyrespressen fick delegaterna att gå i taket, skulle den totala hyresnivån höjas med i snitt 10-12 procent. En tiondel av lägenheterna skulle få fryst hyra ett till två år, resten hyreshöjningar under upp till fem år.

I ett brev till Svenska Bostäders styrelse från Yngve Sundblad, Birgitta Bengtsson och Per Jansson i Hyresgästföreningens lilla förhandlingsdelegation protesterar dessa mot ett förslag som “innebär en systematisk hyreshöjning för dagens hyresgäster på i snitt minst 8 procent på åtta år (dvs utöver den årligt förhandlade höjningen), varav 2 procent första året. Till  detta kommer att byte av hyresgäster skulle generera en ökning av lägenhetshyrorna på  ytterligare ca 5 procent på åtta år, första året ca 1 procent.” Delegationen vill inte acceptera någon systematisering alls som innebär en höjning av den genomsnittliga hyresnivån.

Förslaget om Stockholmshyra innebär ett hot om uppåt 20 procent höjda hyror

Förslaget om Stockholmshyra innebär inte bara ett hot om kraftigt höjda hyror i innerstaden. Lika illa, med uppåt 20 procent höjda hyror, kan det bli för hyresgäster i renoverade ytterstadslägenheter som till exempel på Järvafältet eller i Bagarmossen.

Därmed kan Järvaavtalet, ett av få bra avtal om renoveringar efter en stark lokal mobilisering i Husby som på sin tid hyllades inom Hyresgästföreningen som ett lysande exempel för inte bara Stockholm, sättas ur spel. Ett sådant svek mot givna löften skulle utan tvekan mötas av kraftiga reaktioner bland Järvas hyresgäster.

Det så kallade Järvaavtalet kom till efter att vi husbybor efter intensiva massprotester 2007-2008 lyckades stoppa det så kallade “Järvalyftets” planering för storskaliga rivningar och lyxrenoveringar i Husby som hotade leda till 70-procentiga hyreshöjningar. Slutresultatet blev ett Järvaavtal om en omfattande renovering av såväl lägenheter som hus och gårdar, som resulterade i 24-procentiga hyreshöjningar (i tre steg). Tungt för många, men ändå en seger med jämförelsevis måttliga hyreshöjningar som gav en möjlighet för de flesta att bo kvar. 

Stockholmshyra kan nu bli ett instrument för Svenska bostäder att ta tillbaka Järvaavtalets eftergift till hyresgästerna och höja hyrorna i nivå med både Hemblas extrema renoveringshyror och senare allt högre renoveringshyror inom allmännyttan. 

Vad som också oroar många hyresgästaktivister i Stockholm är möjligheten att de kan köras över uppifrån, även om hyresgästernas förhandlingsdelegationer skulle säga nej. 

Desto viktigare är att snabbt slå larm och bilda opinion mot detta, inte minst genom att sprida Nej till marknadshyras namninsamling med hjälp av Skiftet.

Arne Johansson, Norra Järva Stadsdelsråd
Lämna ett svar
You May Also Like

”Pandemin är ett större problem för utsatta grupper”

För ett par dagar sedan publicerade Madonna ett inlägg om Coronaviruset på sitt Instagramkonto som blev viralt. Hon satt naken i ett badkar fyllt med rosenblad och berättade om hur Coronaviruset har gjort oss mer jämlika, eftersom viruset kan drabba vem som helst, oavsett om du är rik eller fattig. I slutet av inlägget avslutar hon med att säga att vi alla sitter i samma båt, och om skeppet sjunker, så drunknar vi alla.

Stängningen av Reactor fick förödande konsekvenser

När stadsdelsnämndens ordförande i Rinkeby-Kista, Ole-Jörgen Persson, i samråd med den borgerliga majoriteten, beslutade att stänga all öppen fritidsverksamhet med mycket kort varsel, var det uppenbart för alla som arbetar med unga, att det skulle leda till förödande konsekvenser. 

Lyssna på ungdomarnas åsikter

När politiker inte inkluderar de grupper i samhället, som påverkas av ett politiskt beslut, skapar de ett utanförskap. Ett utanförskap som alla politiker säger att de arbetar mot. Handlingar talar tydligare än ord.

Black Lives Matter vill ge plats åt de osynliga offren

Black Lives Matter vill berätta om alla dem som saknar en grav att gå till, alla som berövades sitt kulturella arv, alla bortglömda offer för rasismen. De vill belysa hur gamla institutioner konserverar rasismen – den strukturella rasismen. Det handlar inte om igår, utan det handlar också om vår samtid.