skylt med texten välkommen till ärvinge groddamm

Risken är stor att tiotusentals hyresgäster i Stockholms tre så kallat “allmännyttiga” bostadsbolag inom kort får besked om nya kraftiga hyreshöjningar utöver de som bestäms i årliga förhandlingar. Kampanjen Nej till marknadshyra har därför med stöd av Skiftet inlett en digital namninsamling med rubriken Nej till hyreschock genom Stockholmshyror.

Allt tyder just nu på att Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder, med stöd av Hyresgästföreningens centrala ledning, vill få igenom ett avtal om Stockholmshyror genom “systematiserad hyressättning” redan i höst, trots att de lokala förhandlingsdelegationerna är ytterst oroade. Sådana avtal existerar redan i många kommuner. 

Faktorer som Hyresgästföreningen hoppas ska ge en “rättvisare hyressättning” men som i verkligheten kan innebära mycket godtyckliga hyreshöjningar är “lägenhetens storlek, modernitetsgrad, planlösning, läge i huset, reparationsstandard, ljudisolering, hiss, sopnedkast, tvättstuga, särskilda förvaringsutrymmen, god fastighetsservice, garage, biluppställningsplats samt husets allmänna läge och allmänna fortskaffningsmedel”. 
Enligt ett principavtal i december 2018 ska hyrorna i Stockholm regleras utefter fem punkter:

  • Storleken. Antalet rum och kvadratmeter, samt typ av kök påverkar hyran mest.

  • Lägenhetens standard. Om lägenheten är upprustad eller inte.

  • Själva fastigheten. Vilken typ av hus, om hiss finns och hur det ser ut mm.

  • Läget och området. Närhet till grönområden och vatten, samt områdets karaktär.

  • Förvaltningskvalitet och service. Att det är städat och snyggt och att fel blir åtgärdade.


“Systematiserad hyressättning” kan i stället bli systematiserade hyreshöjningar

Principöverenskommelsen, som slöts utan delegationernas medverkan, innebar att hyran skulle kunna höjas med maximalt 250 kronor per år i sex år. Det vill säga upp till 1500 kronor, utöver de årliga hyreshöjningarna! Då inget avtalades om sänkta hyror i andra ändan kan “systematiserad hyressättning” i stället bli systematiserade hyreshöjningar.

Enligt ett nytt underlag, som plötsligt lades fram av de tre bolagen i början av juni i år, och som enligt innerstadsföreningarnas tidning Hyrespressen fick delegaterna att gå i taket, skulle den totala hyresnivån höjas med i snitt 10-12 procent. En tiondel av lägenheterna skulle få fryst hyra ett till två år, resten hyreshöjningar under upp till fem år.

I ett brev till Svenska Bostäders styrelse från Yngve Sundblad, Birgitta Bengtsson och Per Jansson i Hyresgästföreningens lilla förhandlingsdelegation protesterar dessa mot ett förslag som “innebär en systematisk hyreshöjning för dagens hyresgäster på i snitt minst 8 procent på åtta år (dvs utöver den årligt förhandlade höjningen), varav 2 procent första året. Till  detta kommer att byte av hyresgäster skulle generera en ökning av lägenhetshyrorna på  ytterligare ca 5 procent på åtta år, första året ca 1 procent.” Delegationen vill inte acceptera någon systematisering alls som innebär en höjning av den genomsnittliga hyresnivån.

Förslaget om Stockholmshyra innebär ett hot om uppåt 20 procent höjda hyror

Förslaget om Stockholmshyra innebär inte bara ett hot om kraftigt höjda hyror i innerstaden. Lika illa, med uppåt 20 procent höjda hyror, kan det bli för hyresgäster i renoverade ytterstadslägenheter som till exempel på Järvafältet eller i Bagarmossen.

Därmed kan Järvaavtalet, ett av få bra avtal om renoveringar efter en stark lokal mobilisering i Husby som på sin tid hyllades inom Hyresgästföreningen som ett lysande exempel för inte bara Stockholm, sättas ur spel. Ett sådant svek mot givna löften skulle utan tvekan mötas av kraftiga reaktioner bland Järvas hyresgäster.

Det så kallade Järvaavtalet kom till efter att vi husbybor efter intensiva massprotester 2007-2008 lyckades stoppa det så kallade “Järvalyftets” planering för storskaliga rivningar och lyxrenoveringar i Husby som hotade leda till 70-procentiga hyreshöjningar. Slutresultatet blev ett Järvaavtal om en omfattande renovering av såväl lägenheter som hus och gårdar, som resulterade i 24-procentiga hyreshöjningar (i tre steg). Tungt för många, men ändå en seger med jämförelsevis måttliga hyreshöjningar som gav en möjlighet för de flesta att bo kvar. 

Stockholmshyra kan nu bli ett instrument för Svenska bostäder att ta tillbaka Järvaavtalets eftergift till hyresgästerna och höja hyrorna i nivå med både Hemblas extrema renoveringshyror och senare allt högre renoveringshyror inom allmännyttan. 

Vad som också oroar många hyresgästaktivister i Stockholm är möjligheten att de kan köras över uppifrån, även om hyresgästernas förhandlingsdelegationer skulle säga nej. 

Desto viktigare är att snabbt slå larm och bilda opinion mot detta, inte minst genom att sprida Nej till marknadshyras namninsamling med hjälp av Skiftet.

Arne Johansson, Norra Järva Stadsdelsråd
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Vita män är immuna mot att bli kallade terrorister

Den 3 maj 2020 publicerade Dagens nyheter en artikel om en 51-årig man som hade nio kilo dynamit hemma. Hemma hos mannen fann polisen även en dödslista på vänsteraktivister och journalister samt flera vapen. Men i väntan på rättegång i höst släpps mannen på fri fot.

Varför vill regeringen förbjuda religiösa friskolor?

Konfessionella friskolor ligger i topp vad det gäller skolresultat. Ändå vill regeringens utredare ta fram ”sådana författningsförslag som behövs för att möjliggöra ett etableringsstopp”. Vad är regeringen ute efter egentligen?

Obegripligt att Hembla släpps in i Sveriges Allmännytta

I förra veckan meddelades att det ökända företaget Hembla blir medlemmar i Sveriges Allmännytta. Hembla är ett av Sveriges största fastighetsbolag men trots det är deras hyresgäster bland de mest missnöjda med sitt boende. Varför vill Sveriges Allmännytta legitimera den här typen av hyresvärdar?

Debatten om Tech Tensta fortsätter

”Tech Tensta ägnar sig inte åt tech”, skriver Michael Steger i en insändare, sedan han läst en artikel om att tech-fritidsgårdens besökare använder gårdens 3D-skrivare för att producera ansiktsskydd till vård och omsorg.