Zapatisterna på besök i Hjulsta

Under fredagen var en delegation från zapatiströrelsen på besök på Hjulsta Ekoodling. Det var Den Gulliga Folkrörelsen som bjöd in till lunch och samtal med zapatisterna som hade rest från Mexiko för att utbyta erfarenheter av kamp och aktivism kring rätten till mark, miljö, ekonomisk- och social jämlikhet, jämställdhet och avkolonisering. 

Ett 40-tal personer var på plats på kolonilottsområdet i Hjulsta för att äta soppa och lyssna på de frusna zapatisterna som sedan den 24 september gör ett stopp i Sverige under det man kan kalla för deras världsturné.

– Att frysa är en del kampen, svarar en av zapatisterna skrattandes när han får en fråga om det är för kallt utomhus denna vindkraftiga höstdag.

Zapatisterna är en revolutionär befrielserörelse formad av framförallt urfolk från delstaten Chiapas i södra Mexiko. Deras rörelse formades under tidigt 1980-tal, men blev känd när de 1994 gjorde öppet uppror mot den mexikanska staten, i protest mot det nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA.

Våra mor- och farföräldrar exploaterades

Men upproret handlade inte bara om NAFTA utan även om det koloniala förtrycket mot urfolk i Mexiko, särskilt mayafolket.

– Våra mor- och farföräldrar exploaterades. De fick arbeta på plantage och odla bland annat kaffe och sockerrör åt herrar på olika gårdar, alltså på mark som tidigare ägdes av dem själva. Det fick arbeta under slavliknande förhållanden och kunde straffas med piskrapp eller till och med hängning. Det var en del av verkligheten för urfolk i Mexiko, säger en av zapatisterna på besök i Hjulsta.

Man organiserade sig därför politiskt och militant under 1980-talet gjorde väpnat uppror 1994. Sedan dess har zapatisterna lyckats skapa självstyrande samhällen med egna skolor, sjukvård, egen valuta och ett roterande styre. Och trots förföljelser och militarisering, har zapatisterna under 27 år lyckats vara en motkraft mot det kapitalistiska, patriarkala, rasistiska och koloniala systemet, inte minst genom de autonoma kommuner som de lyckats skapa och upprätthålla, byggda på direktdemokrati. Men zapatisterna har även karaktäriseras av att de utan att göra avkall på sina urfolkstraditioner, byggt broar till andra folk och folkrörelser med olika kamperfarenheter. Strävan kan sammanfattas i deras motto: “En värld som rymmer många världar är möjlig”.

Vi är inte här för att säga till er att ni ska beväpna er

Zapatistdelegationen som nu är i Sverige ingår i en större kampanj som de valt att kalla ”Färd för livet.”, en världsomsegling i syfte att knyta band och skapa dialog med aktivister runt om i världen där Europa är första stoppet. Avsikten är inte att föreläsa, eller bli föreläst för, inte heller att delta i spektakulära event för att beskådas av nyfikna européer. Avsikten är att samtala, mötas, utbyta erfarenheter, knyta band och dela lärdomar.

– Vi är inte här för att säga till er att ni ska beväpna er. Vi behövde göra det eftersom vi levde i ett våldsamt förtryck och det var vår enda väg ut. Det handlar om kontext, omständigheter och behov.

– Vi är här för att dela med oss om våra erfarenheter av ett alternativt styrelseskick och hur vi praktiserar autonomi, och därmed visa att en annan värld är möjlig, säger an av de besökande zapatisterna.

De förklarade att många fel har begåtts längs vägen, att det handlar om att lära sig av felen och utvecklas. De menar att zapatismen är en fråga, inte ett svar. Exempelvis har kvinnofrågor fått alltmer utrymme i zapatiströrelsen. Det förklarade en av zapatisterna när en person från publiken frågade om hur man kommit överens efter bildandet av deras samhällen och hur de egentligen hanterar konflikter.

– Våra första ledare visade vägen, men vägen når aldrig sitt slut. Det handlar om processer där vi har många diskussioner. Vi har behövt omskola oss själva vad gäller mycket, bland annat synen på kvinnans roll och kvinnors deltagande i politisk organisering.

– Vad gäller konflikter så har vi vårt egna rättssystem och tack vare vår organisation har vi inga fängelser.

Både urfolk i Mexiko och urfolk i Sverige har behövt kämpa för sina rättigheter och rätten till deras mark

På plats på odlingslotterna i Hjulsta var också juristen och Husbybon Rami Al-Khamisi som förklarade likheterna och skillnaderna mellan hur det zapatisterna uppnådde i Mexiko, har uppnåtts av samerna i Sverige.

– Både urfolk i Mexiko och urfolk i Sverige har behövt kämpa för sina rättigheter och rätten till deras mark. I Sverige har samerna fått viss självständighet genom att ha fått den svenska statens godkännande till att exempelvis implementera Sametinget som har egna val. I Mexiko bad mayafolket inte om lov, det hade aldrig fungerat för vi pratar om två länder med helt olika våldskapital.

– Precis som zapatisterna sa så behöver man inte beväpna sig, inte i ett land som Sverige där möjligheterna till organisering är långt ifrån uttömda.

Eleni Terzitane
Två kvinnor lagar mat utomhus
Mat bå bort och soppa i sto kastrull
Zapatisterna på besök i Hjulsta
Zapatisterna på besök i Hjulsta
Zapatisterna på besök i Hjulsta
Zapatisterna på besök i Hjulsta
Zapatisterna på besök i Hjulsta
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Midsommarfirande med kyckling och cous-cous

I vackert väder och strålande solsken bjöd Laila Belalem in till midsommarlunch i Rinkeby med Fryshusets verksamhet för barn till ensamma mammor.

Hamza Mostafa på Tensta Träff

– De personer du kanske är rädd att bli dömd av idag, kanske du inte har i ditt liv imorgon, sade Hamza Mostafa under en inspirationskväll som anordnades av Blåa Akademiker i Tensta Träff.

Stödgrillning för de avskedade kvinnorna på Hjulsta grundskola

Under lördagen anordnade Husby Arbetarcentrum en stödgrillning för de avskedade arbetarna på Hjulsta grundskola. – Vi har stora förväntningar på upprättelse. Om vi inte får upprättelse i ett demokratiskt land som Sverige då kommer livet att stanna för mig, då går det inte att leva med värdighet någonstans, säger en av de avskedade.

Ali satsar på en plats i Europaparlamentet

Imorgon, den 8 maj, inleds valet till Europaparlamentet. Abdukadir Salad Ali är den enda Järvabon som ställer upp som kandidat. – Jag ska ge utanförskapet ett ansikte, säger han.