Så var Järvaveckan över för den här gången.
Fem dagar i tält, alldeles frivilligt. Första kvällen höll vi på att frysa ihjäl. Kväll nummer två var det varmt, men duggregn. De sista tre dagarna var det sol och ökenhetta.

Politiskt jippo? Definitivt.
Kommersiellt? Verkligen.
Var det värt besväret? Absolut.

Politiskt jippo? Definitivt.
Kommersiellt? Verkligen.
Var det värt besväret? Absolut.

Många verkar ha orealistiska förväntningar på ett sådant här evenemang, det blir vad man gör av det. Klart är att färre företrädare för lokala föreningar var på plats, men fler Järvabor har hittat till Spånga IP. Det var full fart hela tiden. Jag hann bara med ett seminarium, förutom vårt eget. Det handlade om trygghet och polisvåld och var mycket intressant. Tänk så mycket mer intressant som hade kunnat sägas om hela Järvas föreningsliv hade varit med.

Vi från Nyhetsbyrån Järva har (bland annat) bevakat partiledarnas tal. Ibland är det ett tufft jobb, det är så mycket strunt som sägs. Det tar emot att referera sakligt, när man helst av allt vill vråla ”du ljuger!” eller ”hur skulle det gå till?”. Men så fungerar det inte. Vi refererar som journalister. SD hoppade vi över. Där går gränsen för oss.

Och slutligen – glad midsommar alla!

Kerstin Gustafsson Figueroa
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Om konsten att balansera

”Vet du, det har aldrig varit värre än idag.” Hon har bott…

Valet närmar sig

Det var fullt framför scenen när P4 Stockholm anordnade debatt om hur…

En värld utan journalistik, den vill vi inte ha…

I debatten om media i utsatta områden, som genomfördes under Järvaveckan senast, sade Martin Schibbye något klokt. ”En värld utan journalistik, den vill vi inte ha.” Nej, det vill vi inte. Ett samhälle där makthavare och politiker aldrig riskerar att granskas önskar ingen. I alla fall inte i teorin. Verkligheten verkar vara en annan.

Därför skriver jag om Fristads servicehus

”Om jag berättar något för dig, har du tystnadsplikt då?” Jag försäkrade kvinnan som ringde att en journalist aldrig röjer sina källor. Då började hon prata.