Hur gör man en konstutställning om en poet? Kan man ens göra det?
Utställningen Motstånd om Åke Hodells konkreta poesi visar att det går alldeles utmärkt. Orden och bokstäverna klättrar längs golv och väggar i Tensta konsthall.
Elena Wolay och Fia Backström har tillsammans arbetat fram utställningen om Åke Hodell. Under pressvisningen visar Elena Wolay runt och Fia Backström finns med på länk från New York.
– Den nya formen, den var revolutionär, säger Elena Wolay.
Åke Hodell var visserligen god vän med Gunnar Ekelöf, men ansåg hans poesi vara konventionell och ”dammig”. Själv var Hodell en del av en avantgardistisk rörelse som växte sig stark under 1960-talet. Konkret poesi är grafiskt vacker och låter som musik. Det är en poesi som gör uppror mot den traditionella diktkonsten, den är en lek med språket och orden, med ljud och bild.
Åke Hodell, född 1919 och avliden 2000, var verksam som konstnär under mer än ett halvt sekel. När andra världskriget rasade ute i Europa var han stridspilot hemma i Sverige. Men efter en krasch 1941, som han mirakulöst överlevde, blev han pacifist och konstnär. Han arbetade i flera genrer; skrev barnteater, radiopjäser, skrev romaner och experimentell musik. Hans konkreta poesi ska nog helst höras, de blir som ett slags mantra, och därför kom det ofta med en ljudskiva längst bak i böckerna han gav ut.
– Ljudverken ska lyssnas på fyrkanaligt, och det kan man göra här på Tensta konsthall, säger Eelena Wolay.
Det var just genom musiken som Elena Wolay stötte på Åke Hodell.
– Hans poesi har en koppling till hiphop och rap. Orden i hans poesi får en annan mening när de upprepas under längre tid.
Åke Hodell var anarkist, med en förkärlek till Bakunin, och han ägnade sig åt ämnen som fortfarande är aktuella. Det handlar om polisvåld, förtryck och rasism. Han gjorde ett ljudverk om Eldridge Cleaver, en författare och en av grundarna till Svarta pantrarna i USA, som på den tiden satt fängslad. Åke Hodell kritiserade både vit makt och nationalism.
– Äntligen någon som tar itu med sitt eget privilegium, tänkte jag. Och det tycker jag att Åke Hodell gjorde, säger Elena Wolay.
Stycken ur Hodells bok Orderbuch är målade på väggen i Tensta konsthall. Det är en lista med nummer, alla med bokstaven J efter, och sedan en notering på tyska. Det är en tänkt lista över de judar som avrättats i koncentrationslägren av nazisterna under andra världskriget.
– Han visar på det systematiska dödandet under tredje riket, men samtidigt är det en kritik mot kapitalismen, säger Elena Wolay.
Men vid sidan om allvaret var Åke Hodell också en rolig rackare. Mitt i utställningen står en vacker gammal symaskin av märket Singer. Anledningen är att en av Åke Hodells diktsamlingar var en bruksanvisning till en Singer symaskin.
– Han satte bara sitt namn överst och gav ut den som bok. Han blev stämd för det, säger Cecilia Widenheim, konsthallens chef som är med under pressvisningen.
Utställningen Motstånd inleds med Hodells bok Galgenfrist (1997) som handlar om hans engagemang i motståndsrörelsen under andra världskriget. Hans konst genomsyras av antimilitarism, kritik mot apartheid, stöd till Black Power och solidaritet med världens olika befrielserörelser. Utställningen är både snygg och tillgänglig, och samtidigt kusligt aktuell.
Elena Wolay säger att de ville ställa ut just i Tensta, inte på Södermalm eller i Vasastan.
– Utställningen heter just Motstånd, och det tror jag många här upplever i samhället.
Kerstin Gustafsson Figueroa
Utställningen på Tensta konsthall pågår fram till den 17 januari 2021.
