Anna Nygård porträtt
Anna Nygård

Det finns två kategorier människor bland dem som inte har en relation till Järva. Antingen tror de på vad de har sett på nyheterna och tycker det verkar hemskt och fruktansvärt att bo här, eller så tror de att det är lite spännande och exotiskt.

Det är lätt att fantasin skenar iväg för den välvillige som föreställer sig stimmiga grönsaksmarknader, matos från världens alla kök och härliga kulturkrockar. Att Järva också är trångboddhet, barnfattigdom, skjutningar, förkortad livslängd och nu senast epicentrum för en pandemi framstår för den som är riktigt långt borta, som något romantiskt.

Men de skulle aldrig betala en krona extra i skatt för att höja vårdarbetarnas löner

Det går att dra paralleller till synen på arbetarklassen och det förhärligande av hårt arbete, under närmast omänskliga villkor, som aktualiserats under coronapandemin. Marknadsliberaler och konservativa drar sig inte för att hylla vad de kallar ”våra hjältar”, men de skulle aldrig betala en krona extra i skatt för att höja vårdarbetarnas löner. Viruskrisen har gjort klassklyftorna övertydliga, men bland de mest privilegierade finns förnekare som slår knut på sig själva för att få ihop ideologi med praktik.

”Man får den lokaltidning man förtjänar”

Lokaltidningen Mitt i har i år fått en ny chefredaktör. Han heter Claes de Faire och bor i en bostadsrätt på Östermalm värderad till 11 400 000 kronor. Han skrev härom veckan en svårbegriplig text om att ”man får den lokaltidning man förtjänar” som gick ut på att Mitt i skulle ”hjälpa Tensta och Rinkeby att ta sig ur coronakrisen”. Claes de Faire vill så väldigt gärna känna sig betydelsefull så att han drar till med ett ”vi”. Det kan ju vara förståeligt att han vill vara ”vi” med tidningens läsare, men i det här fallet blir det närmast absurt.  

Claes de Faire skriver: ”Sedan är vi rätt många i Järva som kanske är permitterade, täcker upp för kollegor eller bara försöker bli friska och hålla hälsan och se till att Tensta och Rinkeby ska klara sig så bra som möjligt. Vi som fortsätter kämpa på”

Vi som faktiskt bor i Järva måste akta oss för sådana som Claes de Faire

Det finns inget vi, och självklart vet han det, men jag tror faktiskt att han önskar att det gjorde det. Men vi, alltså vi som faktiskt bor i Järva måste akta oss för sådana som Claes de Faire. Att han kan bo i en elvamiljonersvåning på Sibyllegatan är en del av orsaken till att människor i Järva måste trängas i små lägenheter under hälsofarliga omständigheter.

Bra journalistik är ingenting någon ska behöva göra sig förtjänt av, inte bra vård eller ett tryggt välfärdssamhälle heller. En lokaltidning är en lokaltidning och den kan i bästa fall bidra till samhället med bra journalistik, men den löser inga coronakriser. Solidaritet, samarbete och ett stabilt samhälle med bra sjukvård gör det.

Anna Nygård
Lämna ett svar
You May Also Like

Att skrika till man blir hes

Att skrika till man blir hes. Att skrika till man till slut tappar rösten. Att leva i en nationell kris så pass länge att ett undantagstillstånd är en normaliserad vardag.

Livet i orten när knoppar brister

Många sörjer nära och kära. Oändligt många fler är djupt oroliga över nära och kära. Det kom inga militärer till orten när det begav sig. Men några av oss undrar varför regeringen inte skickar militären till andra stadsdelar nu när läget är så allvarligt. När folk brister i ansvar.

ABSOLUTE CHRISTMAS

Tänd ett ljus och låt det brinna.. Ja, jag vet att många mår illa när den julsången pumpas ut överallt. Inte jag. Jag älskar det där albumet med uttjatade julsånger, så det så. Och i år, denna fördömda vinter, är budskapet mer aktuellt än någonsin.

Varför har inte järvaborna tillgång till gratis kvalitetsfilm?

När man avverkat ännu en teveserie, med bra skådisar och lovande story, för att sex timmar senare inse att man fortfarande inte fattar vad det hela gick ut på. Dramat fick aldrig någon lösning. Kroknade SVT:s inköpare och slutade titta efter tre av sex avsnitt? Det är då man längtar efter kvalitet.