Diskbänkarna i de nyrenoverade lägenheterna på Rinkebysvängen har en mycket sämre funktion än de tidigare diskbänkarna.
Designmässigt är diskbänkarna i rostfritt stål jättefina, med större ytor och utan avfasningskanter med ren och fin design i tiden. Men funktionsmässigt är de mycket sämre än de mycket äldre diskbänkarna som hade en kant som förhindrade att vattnet rann på hyresgästen medan de handdiskade. Även kökskranen verkar vara placerad längre fram än den tidigare kranen så det stänker vatten på hyresgästen när hen diskar. Det går inte att undvika att man blir blöt när man handdiskar hur man än gör. Tar man ett steg bakåt står man i en ställning som är skadlig för ryggen. Rent ergonomiskt borde man stå nära med armarna när man diskar, gärna med en fot på hyllan under diskbänken, med öppen diskbänksdörr.
De nya diskbänkarna har redan fått repor efter några dagar, där var de äldre modellerna också av högre kvalitet. De var mycket reptåliga.
Samma typer av diskbänkar har köpts in av Primula till de nyrenoverade lägenheterna i Blackeberg, där en hyresgäst uppvisat repor efter några dagars inflytt efter renovering.
Jag undrar hur designern och tillverkaren tänkte när de gjorde en diskbänk utan en kant? Har han (eller hon) provat att diska vid sin egen uppfinning? Och hur tänkte hyresvärdarna som köpte in de här diskbänkarna? Var de billiga?