I över ett års tid har freds- och konfliktforskaren Kjetil Tronvoll varnat för att Etiopien befinner sig på randen till ett inbördeskrig.
I veckan skickade fredspristagaren, premiärminister Abiy Ahmed trupper mot Tigrayregionen efter att ha anklagat det regionala styret för att ligga bakom en attack mot en militärbas.
I skuggan av det amerikanska presidentvalet kommer omvärlden nu till insikt om att regional storkonflikt har brutit ut i Etiopien.
Men orsakerna till det som nu sker går långt tillbaka och tecknen har funnits där länge, för den som velat se, det menar Kjetil Tronvoll.
– De första tecknen såg jag för ett år sedan när Abiy Ahmed etablerade sitt Prosperity Party (PP) på ett sätt som medförde att TPLF lämnade regeringssamarbetet. Det var den första varningssignalen, säger Kjetil Tronvoll på telefon från Oslo där han är verksam som forskare i Freds- och konfliktkunskap.
Historiskt har de politiska partierna i Etiopien velat skydda det etniskt federala systemet där varje region har ett styrande parti baserat på etnicitet med stort regionalt självstyre och sedan en koalition mellan dessa partier som styr landet.
Men när Abiy Ahmed upplöste EPRDF som varit den koalition som sedan 1991 styrt landet så bröt han med den traditionen.
– Han blev snabbt mer och mer pan-etiopisk i sin retorik och lade ifrån sig den oromo-retorik som tagit honom till makten. Det blev tydligt att han i sin syn på Etiopien av idag och hans vision av vad Etiopien skulle bli gick rakt emot vad TPLF och andra federalister kämpat för.
Genom att börja prata om att modifiera eller till och med överge den etniska federalismen till förmån för ett enat stor-Etiopien så förlorade han snabbt sitt politiska stöd även hos de grupper som burit honom till makten.
För att förstå varför, menar Kjetil Tronvoll, att man måste känna till från vilka historiska omständigheter TPLF fötts: På 1970-talet slogs den tigraybaserade gerillan mot diktatorn Mengistu i Addis Abbeba och lyckades som ”David” slå Goliat med hjälp av den eritreanska gerillaarmén, EPLF.
Landet styrdes sedan under parollen ”etnisk federalism” där varje folkgrupp utsåg sina egna delegater till paraplykoalitionen EPRDF.
– Omedelbart efter att Prosperity Party bildades så gick TPLF ut med ett officiellt uttalande om att det var ett olagligt registrerat parti vars bildande bröt mot både koalitionens stadgar och Etiopiens vallagar, berättar Kjetil Tronvoll.
Efter att ha forskat på TPLF i trettio år visste han att om TPLF de går ut med ett sådant hårt uttalande, så menar partiet vad de säger.
– Jag visste att de kommer att fullfölja linjen om Prosperity Partys:s olaglighet till sin yttersta konsekvens. Om det så leder dem in i ett fullskaligt krig är inte relevant eftersom de tolkar det som en existentiell fråga. De offrade sig i tusentals under kriget på 1970- och 1980-talet och backar aldrig från något de sagt. Det är fundamentalt om man vill förstå deras ideologi och historia.
Kjetil Tronvoll menar att TPLF:s kritik mot Prosperity Party sedan har fördjupats i takt med att Abiy Ahmed har centraliserat statsapparaten och ökat graden av kontroll.
– I dagsläget ligger inte makten eller ansvaret hos medlemmarna av Prosperity Party utan allt leder till premiärministern själv som blir allt mer kejsarlik.
En redan dålig relation förvärrades när de utlovade historiska valen i Etiopien först sköts upp, från maj till augusti 2020, och sedan framåt på obestämbar tid.
– När Tigrayregionen då gick vidare med ett eget regionalt val var det en tydlig varningssignal. Då var loppet kört, säger Kjetil Tronvoll.
När väl Tigray hade hållit sitt val var Abiy Ahmed tvungen att reagera på det och följaktligen så ogiltigförklarades det.
– Den omedelbara konsekvensen av det blev att TPLF kallade den federala regeringen för illegitim och icke-konstitutionell när dess femåriga mandatperiod löpte ut den femte oktober. Den federala regeringen svarade då med att kalla TPLF:s valseger för illegitim och icke- konstitutionell, det var den senaste varningssignalen, fortsätter Kjetil Tronvoll.
Han har under året varit på plats i Tigray under längre perioder, både under våren och senast i september i samband med det regionala valet för att genomföra fältstudier.
– När jag var på plats och hörde retoriken blev det tydligt att det här inte är en konflikt mellan TPLF och Prosperity Party utan mellan Abiy Ahmed och hela befolkningen i Tigray.
I rapporteringen under onsdagen har det i internationella medier ofta framstått som om det är TPLF som driver på för att utropa en självständig stat.
Men den förklaringen vänder sig Kjetil Tronvoll emot.
– Tvärtom är det faktiskt TPLF som försöker hålla Tigray kvar i Etiopien och som fortsatt stödjer federationen. Andra politiska aktörer i Tigray önskar lösa motsättningen genom att avskilja sig.
När Kjetil Tronvoll ser tillbaka på året som gått så ser han flera tillfällen då omvärlden kunde engagerat sig djupare – om de tagit signalerna på allvar.
– Nu går utvecklingen snabbt mot krig, mot konflikt.
Men på twitter skrev du nyligen att det inte behövde vara för sent för att stoppa ett fullskaligt krig om FN, Afrikanska Unionen och EU mobiliserar? Vad behöver de göra?
– Man måste ju twittra en del optimism också, men nej det är för sent, det är det! När en konflikt gått så långt att militära styrkor sätts in då finns det just nu inte längre en möjlighet till en dialog.
Vad man borde ha gjort menar Kjetil Tronvoll är att engagera sig diplomatiskt på en mycket högre nivå – långt tidigare.
– Det har varit enskilda ambassadörer som agerat, men detta borde ha varit uppe på stats- och regeringschefsnivå tidigare. Jag säger inte att ingen har försökt men jag tror inte de fått den respons de borde fått från Bryssel och andra huvudstäder förrän tills alldeles nyligen.
Att omvärlden inte agerat i tid beror enligt Kjetil Tronvoll också på att politiker och ambassadörer låtit sig bländas av fredspristagaren Abiy Ahmed.
– Det kan låta lite grovt. Men de flesta har varken kapacitet, vilja eller önskan att på djupet förstå Etiopien som land. Dess historia, etniska sammansättning, politiska kultur eller ideologin hos dess partier.
Hade omvärlden gjort sin hemläxa, hade de kunnat förstå de olika parternas motiv och logik och i tid ingripit, menar professorn i Freds- och konfliktvetenskap.
– Det är egentligen väldigt lätt att tolka TPLF. För de gör alltid det de säger att de ska göra. De håller sitt ord. Svårare än så är det inte. Om de pratar om krig, då blir det krig. Här i Europa så tror vi att alla är socialdemokrater och kan sitta ner och prata med varandra, men för de etiopiska partierna är våld inte den sista utvägen utan det är ett relevant verktyg för att lösa konflikter. Det förstår inte ambassadörerna, framför allt inte skandinaverna, de är alldeles för naiva, säger Kjetil Tronvoll.
Den senaste händelsen som också utlöste veckans konflikt var att Abiy utnämnde en ny brigadgeneral till ledare för norra kommandot.
Men han tvingades vända tillbaka på flygplatsen i Mekelle, vilket i princip innebar att Abiy förlorat kontrollen över denna del av armén.
Sedan kom attacken mot militärbasen och Abiy Ahmeds order om att mobilisera den federala armén.
Scenariot Kjetil Tronvoll nu ser framför sig är att den första initiala delen av den militära konflikten måste få ha sin gång.
– Sedan kommer en fas då parterna måste re-organisera sig, omgruppera, få fram förstärkningar och då finns en möjlighet att inleda en dialog. Det är den möjligheten omvärlden måste vara beredda på nu.
Den konflikt som ligger framför oss antar jag kommer att bli annorlunda än de strider som regeringarmén historiskt haft med ONLF eller OLF. TPLF har stora både militära och mänskliga resurser och det blir dessutom en konflikt mellan två reguljära arméer. Är det vad vi har framför oss?
– Ja, det är två professionella arméer med mekaniserade brigader och artilleri. Den etiopiska armén har större delen av sina mekaniserade förband i Tigray och de sitter nu TPLF på. Så även om regeringsarmén kommer kontrollera luftrummet med sina jaktplan så kan de inte nå ett avgörande om de inte också är på marken.
Kjetil Tronvoll beskriver en utveckling mot det största konventionella kriget i Afrika sedan kriget mellan Eritrea och Etiopien 1998-2000 då 100 000 soldater dog på bägge sidor och han tror också att vi kommer få se en fragmentisering av de federala säkerhetsstyrkorna när officerare med en bakgrund i Tigray ”kallas hem” och hela förband byter sida.
– TPLF har aldrig vikt ner sig någon gång i historien, men det har Abiy Ahmed, han är en opportunist på det sättet, så om han ser att ”blixtkriget” inte får ett resultat på kort tid kan han komma att acceptera förhandlingar för att överleva.
Skulle inte en vapenvila utropas och en dialog inledas tror Kjetil Tronvoll att de federala styrkorna kommer försöka ta militär kontroll över Mekelle och byarna i Tigrayregionen.
– TPLF kommer då föra kampen vidare som ett icke-konventionellt gerillakrig, de kommer att försöka störa och destabilisera regeringen i Addis Abeba ändå tills den är utbytt.
Eftersom han tror inte att den federala regeringen kommer lyckas med att ta kontroll över alla tigreanerna kommer gerillakriget kommer att pågå under lång tid.
– Det är därför lönlöst att gå ut i krig till att börja med: den politiska oenigheten kan inte lösas på slagfältet.
Kjetil Tronvoll tror inte heller att vi kommer få se ett scenario som 1991 då TPLF marscherar ändå till huvudstaden, men i ett utdraget scenario tror han att även grupper i Oromo som Oromo Liberation Army (OLA) tillsammans med andra federalistiska styrkor kommer att försöka vinna genom att störta Abiy Ahmed.
– Sker det så faller Prosperity Party samman. Allt i det partiet handlar om honom.
Kring Etiopien ligger flera av de mest konflikthärjade länderna i Afrika och en fullskalig konflikt i Etiopien tror Kjetil Tronvoll även snabbt kan få spridningseffekter.
– Eritrea ligger närmast att dras in. Men vad kommer ske i Sudan? Vad sker när Tigray militärstrategiskt behöver tillgång till havet? Hur ställer sig Djibouti? Hur blir det med allianserna över Röda havet – Quatar och emirerna? Hur kommer Somalia att agera? Det finns en reell möjlighet att hela det regionala säkerhetskomplexet på Afrikas horn graviterar, säger Kjetil Tronvoll.
Martin Schibbye
Blankspot
Den här artikeln publicerades ursprungligen på blankspot.se. Det är fritt att återpublicera och översätta Blankspots reportage så länge som man anger Blankspot och artikelförfattaren som källa samt länkar till originalartikeln.
