The Global Village har presenterat en faktarapport om somalisvenskars livsförhållande i Sverige. Rapporten bygger helt på en sammanställning av nationell statistik över somalier som etnisk grupp i jämförelse med svenska befolkningen. Det är ambitiöst av stiftelsen Global Village att presentera en samlad kunskapsöversikt, men samtidigt saknas en fördjupad analys.
Rapporten består av en presentation av rå statistik om boende, utbildning, arbete, inkomst med mera. Faktaunderlag är en förutsättning för beslutsfattare och samhällsplanerare. Det är ambitiöst av stiftelsen Global Village att presentera en samlad kunskapsöversikt, samtidigt är en av bristerna avsaknaden av en fördjupande analys och rekommendationer som en konsekvens av rapportens resultat för den etniska gruppen.
Statistiken i rapporten illustrerar en hel del, men knappast hela samhällsutvecklingen. Det finns tydligt orsakssamband mellan ohälsa och ekonomisk bistånd. Rapporten innehåller parametrar med tydliga grundläggande friheter och rättigheter, lika möjligheter, icke-diskriminering, men rapporten saknar rättighetsperspektiv.
I rapporten finns antagande som inte är riktiga, som till exempel ”de flydde från kriget i Somalia för bättre liv i Sverige”. Det finns otaliga studier och intervjuer med somalier som lämnat vittnesmål om de inte valde att komma till Sverige, utan att det var ödet/slumpen som avgjorde att de hamnade här.
Etniciteten ska inte vara avgörande för människors livschanser
Etniciteten ska inte vara avgörande för människors livschanser, utan hårt arbete och tur. Det är bekymmersamt att somalisvenskar födda i Sverige inte kan räkna med att de har lika chanser i livet som som etniska svenskar.
En tänkvärd siffra i rapporten är att 36 procent av alla somalisvenskar är födda i Sverige. Inom kort tid kommer antalet somalisvenskar födda i Sverige vara flera än dem som är födda i sitt ursprungsland Somalia. Det är dock problematiskt att ekonomiska klyftor och löneskillnader mellan somalisvenskar och majoritetssamhället består. Lika lön för lika arbete verkar inte gälla dem. Att investera i utbildning ska ge samma avkastning i form av att få kvalificerade jobb som motsvarar individens utbildning. I studien kan läsas att få somalisvenskar får de attraktiva jobben inom verksamhetsområdena juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Andelen inom dessa nämnda områden är 1,7 procent, medan över 30 procent av somalisvenskarna jobbar inom vård och omsorg, sociala tjänster som är lågavlönade.
Det är allmänt känt att utrikesfödda har lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet i Sverige och somalier är inget undantag. Men det positiva i rapporten är att sysselsättningsgraden bland somalier har ökat med 20 procent under perioden 2013 och 2018. Det som utmärker den somaliska gruppen är det är en ung befolkning och bara 33 procent har bott mer än tio år i Sverige. Det är en viktig siffra att ha minnet när man reflekterar över somalisvenskarnas etablering på arbetsmarknaden och gruppens ställning i samhället.
Somalier är kända som pionjärer och skickliga affärsmän
Vad är det då som saknas i rapporten? Det korta svaret är – en hel del. Stora grupper av somalisk diaspora finns i andra länder i västvärlden, på arabiska halvön och i Somalias angränsande länder i Östafrika. Somalier är kända som pionjärer och skickliga affärsmän. Det borde vara högst intressant att få en jämförande studie som besvarar varför somalier lyckas och anses skickliga företagsledare i dessa länder.
Vi lever i representativ demokrati och en procent av svenska befolkning är att inte förakta. I Järva och Stockholm har en relativt sett stor population av somalisvenskar, men motsvarande representation finns inte bland stadens förtroendevalda och högt uppsatta tjänstemän. Uppgifter om det demokratiska deltagandet och representationen i de demokratiskt valda församlingarna saknas.
Hur många driftiga somalier har lämnat Sverige på grund av att de inte får chansen?
En återkommande fråga är, hur många driftiga och professionella somalier har lämnat Sverige på grund av att de inte får chansen i den svenska arbetsmarknaden?
Rapporten är ett fall framåt, men frågan kvarstår – vem är mottagaren av rapporten Fakta för förändring? Vad finns samhällsförbättraren? I alla händelser, om förändring ska till, måste demokratiskt valda ledare adressera skillnader av livschanser mellan somalisvenskar och majoritetssamhället. Den ojämlikhet som finns i samhället, som följer etniska markörer, skadar tilliten till samhället och demokratin. Därför bör staten överväga att införa effektiva styrmedel som jämlikhetsdata och kvoteringar för att utjämna representationen i offentliga förvaltningar.
Awad Hersi
