Läkaren Roya Hakimnia befann sig mitt i coronapandemins första våg när den sköljde in över Järva och fick ambulanserna att gå i skytteltrafik.
– Vi ska inte vara nöjda, jag tycker att det här är en skandal i modern tid och de ansvariga bör ställas till svars.
Roya Hakimnia är ST-läkare inom allmänmedicin och jobbar på Rinkeby vårdcentral, en av de platser där pandemins allvar först visade sig i våras. Där insåg personalen tidigt att Järva var hårt drabbat av coronaviruset.
– I mitten av mars såg vi en tydlig förändring. Normalt sett ringer vi efter ambulans till våra patienter ungefär en gång i veckan men då var det tre, fyra ambulanser om dagen. Utöver det var det många som kom och var sjuka men som inte behövde ambulans.
Roya Hakimnia beskriver en pressad arbetssituation där det saknades tillgång till det mest basala, som munskydd. De tvingades återanvända de få skydden som fanns, ibland under flera dagar.
– Det var den jobbigaste perioden där i början, när vi hade kanske 20 munskydd och inte visste när nästa leverans skulle komma. Det fanns inga lager och ingen förberedelse. Då var vi oroliga både för vår egen säkerhet och för patienterna. Samtidigt såg vi att på andra håll hade de hade tillgång till munskydd, medan vi som var så hårt drabbade hade nästan ingenting.
Jag känner en stolthet över att vi fortsatte som vanligt
Användning av munskydd rekommenderades inte för personalen i det läget. Visir skulle räcka. Men Roya Hakimnia och hennes kollegor kände att visiren inte räckte som skydd så de såg till att använda både munskydd och visir i den mån det gick. De hade ingen möjlighet att utföra några coronatester förrän i juni, varken på patienterna eller på sig själva, så minsta förkylningssymptom var en potentiell risk som inte gick att avfärda eller bekräfta.
– Det var bra att vi sket i rekommendationerna och använde båda, oavsett vad som påstods. Vi fick rätt i det sen, rekommendationerna har ändrats nu. Generellt kände vi oss ganska bortglömda på vårdcentralen, det var ju med rätta mest fokus på sjukhusen. Många andra vårdcentraler stängde ner och övergick till enbart videokontakt, men vi fortsatte att ge vård till våra patienter. Det är jag glad för, jag känner en stolthet över att vi fortsatte som vanligt. Många i området har sjukdomar sedan tidigare och behövde få vård på plats.
Orsakerna till varför pandemin kom så tidigt till Järva och varför så många blev allvarligt sjuka och dog är frågor som har debatterats fram och tillbaka under större delen av året. Roya Hakimnia menar att svaret finns i samhällsstrukturerna och att liknande mönster återkommer över hela världen.
– Folkhälsomyndigheten har visat att de har tankegångar kring att vi är hårt drabbade av corona i Sverige eftersom vi har många invandrare. Men det är inte en fråga om invandrare, utan det är en fråga om rasistiska strukturer. Att icke-vita beskylls för samhälleliga problem är ett uttryck för rasism. Min uppfattning är att vi borde prata mer om klass. Hade vi inte haft så många invandrare hade vi haft svenskar på motsvarande positioner och yrken istället.
– I England och USA har man varit bättre på att prata om rasism och diskriminering kopplat till pandemin. Vi vet generellt att samhällsstrukturer har större inverkan på hur sjukdomar sprids och vem som drabbas än enskilda individers levnadsvanor och livsstil. Låg inkomst är den största riskfaktorn för att drabbas av och dö i covid.
Roya Hakimnia nämner Östermalm som ett område som också haft stor smittspridning och många sjuka, men att dödligheten är avsevärt mycket lägre där jämfört med i Järva.
Mina patienter förstod faran tidigare än jag gjorde
– Färre dör på Östermalm för de har inte lika mycket sjukdomar sedan innan, de tas mer på allvar när de söker vård och kanske har de läkare i släkten. Sedan är det ju mycket mindre trångboddhet där och fler har möjlighet att isolera sig. I Järvaområdet har människor varit mer exponerade för viruset och det finns en större sårbarhet i grunden eftersom det är vanligare här med tidigare sjukdomar som diabetes och KOL.
Roya Hakimnia räknar upp klassmarkörer som bidragit till att boende i Järva har varit mer exponerade för coronaviruset än vad invånarna i rikare områden har varit. Hon nämner inkomst, utbildningsnivå, etnicitet, trångboddhet, att många har yrken där man arbetar nära människor och inte kan jobba hemifrån och att färre har tillgång till bil och därför måste resa med kollektivtrafiken.
I slutet av mars när Svensksomaliska läkarföreningen slog larm om att Järva var överrepresenterat i coronastatistiken och myndigheterna började vidta olika åtgärder låg fokus på att sprida information. Folkhälsomyndighetens riktlinjer översattes till fler språk och stora informationstavlor med instruktioner för hur man tvättar händerna placerades ut på torgen.
– Jag har inte upplevt att boende i Järva förnekar viruset eller riskerna, tvärt om. Mina patienter förstod faran tidigare än jag gjorde. Folk har varit duktiga på att ha på sig munskydd och tvätta händerna. Jag tror att många här har bättre förståelse för smittsamma sjukdomar än de flesta i Sverige, eftersom det är vanligare i de länder man har invandrat från.
Det var inte Järvaborna som hade svårigheter att till sig information, utan problemet var att Folkhälsomyndigheten var för långsam på bollen, säger Roya Hakimnia. Hon är kritisk till myndighetens agerande och talar om Anders Tegnells obekymrade inställning till pandemin som en machoattityd.
Det är skandal att man inte prioriterar och värnar de mest utsatta
– Huvudproblemet med strategin i Sverige är att man tänker att det kommer gå bra. Jag tycker att man ska utgå från det värsta. Det är skandal att man inte prioriterar och värnar de mest utsatta. Man borde snabbt ha erbjudit evakueringsboenden gratis till personer i riskgrupp, smittspårat, testat och isolerat i ett tidigt skede. Detta kom i gång sent. Än idag ligger det på patienter att smittspåra i Stockholm Allt det som hände i äldrevården, varför socioekonomin blev så avgörande för vilka som drabbades, varför man inte gjorde mer för arbetarklassen och de som rasifieras, det kommer Sverige behöva utreda i flera år.
– De tänkte att det var som en vanlig influensa, vi skulle få lära oss att leva med viruset och ha restriktioner som det gick att stå ut med under en längre tid. På ett sätt är det förståeligt, men det som är märkligt är att man inte reviderade det tidigare. Särskilt när man såg hur det såg ut i Europa och när det kom en andra våg. Man tog inte det säkra före det osäkra. Vi visste inte, ingen visste, men om man inte vet ska man vidta försiktighetsåtgärder. Här tycker jag att Norge har lyckats bättre.
Järvaområdet tycks hittills ha klarat sig relativt bra i coronans andra våg. Roya Hakimnia tror att det beror på att området utvecklat viss immunitet, men också att invånarna varit lite bättre än genomsnittet på att följa rekommendationerna och ta sjukdomen på allvar. Men i sitt arbete möter hon människor som fortfarande lider i sviterna efter den första vågen.
– Jag märker av att det finns sorg bland patienter och personal som har förlorat sina anhöriga. Psykisk ohälsa och oro kopplat till pandemin ser vi också och en del patienter som haft sjukdomen och går med långtidssymptom som tung andning och trötthet.
Eftersom covidpatienterna krävt mycket resurser på vårdcentralen har arbetet behövt prioriteras om och all nödvändig vård har inte kunnat utföras, berättar Roya Hakimnia. Effekterna av att människor med kroniska sjukdomar och andra icke-akuta besvär fått vänta längre än vanligt på vård kommer bli mer synbara med tiden, tror hon.
Hennes kritik riktar sig även mot den politik som under många år gått ut på att sälja ut och privatisera stora delar av välfärden
– Vi har försökt jobba som vanligt på vårdcentralen, alla andra sjukdomar fortsätter ju. Jag vill verkligen uppmana folk att söka vård som vanligt, när man behöver den. Det är tryggt att söka vård, vi har tillräckligt med skyddsmaterial.
Mer resurser till vård och omsorg och även till Järvaområdet som helhet är en förutsättning för att vi ska slippa uppleva något som liknar våren 2020 igen, menar Roya Hakimnia. Hennes kritik riktar sig inte bara mot Folkhälsomyndighetens agerande under den pågående krisen, utan även mot den politik som under många år gått ut på att sälja ut och privatisera stora delar av välfärden.
– Hade vi haft en bastant välfärd och en sammanhållen vård och omsorg hade vi kanske klarat oss bättre, trots de flacka restriktionerna. De båda tillsammans har bidragit till den här katastrofen. Vi ska inte vara nöjda, jag tycker att det här är en skandal i modern tid och de ansvariga måste ställas till svars.
Nu är ett vaccin på väg och är Roya Hakimnia är optimistisk. Kanske kan vi snart lämna den här pandemin bakom oss.
– Jag hoppas att många kommer vaccinera sig. Det går inte att uppnå immunitet på naturligt sätt utan att det blir förödande konsekvenser. Vill man leva som vanligt igen och träffa sina nära och kära så är det vaccin som är vägen ut.
Anna Nygård
