Jag var med på årets Husby Gårdsdag. Där fick jag se prov på Husbys – och övriga Järvas – alla goda krafter. Jag stötte också ihop med en och annan kamrat, som var med från början på 1970-talet. Vi nyinflyttade svetsades samman, både socialt och kulturellt, under perioden då Norra Järva byggdes.
I konsthallen denna dag var det jättemycket folk. Husby Gårds Konst- & Hantverksförening hade utställning och vi trängdes mellan alla vackra och spännande konstverk. En trubadur sjöng välkända visor, men han överröstades förstås. Jag beklagade det och förklarade att vi besökare var så glada att ses efter lång tid och behövde byta några ord. Han tog det med jämnmod.
Jag måste tillbaka till hallen en annan dag för att se konstverken i lugn och ro.
En man sade att vi boende har ”hittat varann”. En sådan här dag verkar det så.
I Storstugan gräddades våfflor och utanför grillades korv. Arash ledde idrottstävlingar med barnen och hos scouterna, framför Brinks hus, stod en kista med silver och guld. Om barnen hittade rätt nyckel så kunde de öppna skattkistan och få godis som pris.
Norra Järva stadsdelsråd samlade besökarnas synpunkter på post-it-lappar. Det blev fullt med idéer om hur Husby kan bli (ännu) bättre.
De enda som klagade var ett par loppisförsäljare. ”Det är inte som förr. Det var bättre på 1990-talet. Vi kommer nog inte tillbaka.” Andra försäljare höll med, men tyckte ändå att det var så roligt att prata med alla som gick förbi. En man sade att vi boende har ”hittat varann”. En sådan här dag verkar det så.
Man kan ta många olika vägar till Husby Gård när man vet var gården ligger. Jag och mina vänner frågar oss alltid vilken väg vi skall ta ”den här gången”. Kommer man från annan ort med T- banan tar man norra uppgången mot ICA på Husby torg och följer sedan de vägskyltar som visar vägen till Husby Gård och Husby konsthall. Annars frågar man någon så kommer man snabbt in på leden (kulturstråket) ner till gården vid Järvafältet.
Det blev inga radhus den gången.
Det finns en väg till att ta längs baksidan av Bergengatan: genom skogen fram mot det öppna Järvafältet. Den promenaden inbjöd arkitekterna oss boende till för några år sedan för att visa lämpliga tomter för blivande radhus intill Husby Gård. Den gången var skogen vi passerade som allra vackrast och fåglarna sjöng. Järvafältet öppnade sig plötsligt framför oss. ”Jag fick mig en tankeställare”, sade arkitekten. Det blev inga radhus den gången.
Själv väljer jag gärna leden som går nedanför min balkong, vid f.d Reactor och Kvarnbacka fotbollsplan, på gränsen mellan Husby och Kista. Den slingrar sig vackert längs skogsdungar, några få bostadshus och fram mot det öppna Järvafältet. Det här var visst ”å-karlarnas” väg en gång, som man nyligen hotade att göra en ”tidsbesparande” bilväg av mellan Akalla och Kista. Det är så skönt att gå den här vackra vägen, långt bort från vår tids jäkt och krav. Det blir ingen bilväg här heller. Det lyckades folkviljan att avstyra.
Inga Harnesk
