Snart är december månad över. Endast två dagar har vi upplevt något som liknar vinter. Sedan regnade snön bort.

I Stockholm mäts dagstemperaturen 5-7 grader dagarna före jul då vi borde ha snö. Det regnar istället. December månad hade en enda soltimme fram till julafton. Vi har hukat under ett deprimerande molntäcke som hindrar solljuset vi behöver för vårt välmående.

I södra Sverige blommar midsommarblomster

I södra Sverige blommar midsommarblomster, blåklockor och trattkantareller växer än.

Året 2020 kommer vi att minnas av två anledningar. Världen är inne i andra vågen av en förödande Coronapandemi. Så småningom, med lite perspektiv, kanske vi kan ta till oss av  de illavarslande signalerna om ett ändrat klimat. För 2020 är inte ett enstaka år, utan ett år i en allt sämre utveckling.

År 2020 kommer konstateras gå till historien som det varmaste året som uppmätts sedan 1860 då mätningarna startade globalt. Forskare knutna till FN:s klimatråd IPCC är överens,  klarar vi inte av att bromsa upp CO2 nivåerna i atmosfären inom tio år så kan konsekvenserna bli ofattbart grymma, framförallt för befolkningen i de fattigare länderna.

Förmodligen finns ett samband mellan klimatrubbningar och globala pandemier

Förmodligen finns också ett samband mellan klimatrubbningar och globala pandemier då den biologiska mångfalden utarmas och normala miljöer för djur och växter trängs undan.

Men det finns positiva tecken. Generationen Greta över hela världen förtjänar all respekt för att de kräver aktion av politiska ledare innan det är försent. Den har satt dagordningen.

Och ett allt mer intensivt klimatarbete har inletts och fortsätter. 

Agenda 2030 är inte längre en pappersprodukt

Agenda 2030 fyller fem år och har vässats till ett mer konkret verktyg, det är inte längre en pappersprodukt. Det har gått fem år sedan Parisavtalet tecknades och rikare länder har förbundit sig att satsa mer resurser.

I USA säger den blivande presidenten att hans administration kommer låta vetenskap och beprövad erfarenhet få företräde i beslutsfattande. Och USA återinträder i Parisavtalet.

EU har lagt fram ett kraftfullt krav och åtgärdsprogram som ska infrias av medlemsländerna om en minskning av växthusgaser med 55 procent till 2030 – de kritiska tio åren. 

EU-systemet med köp av utsläppsrättigheter (ett slags börs) ligger kvar och skärps ännu mer.

Sverige har länge agerat för ett fossilfritt samhälle. Vårt försprång ligger i den gröna näringen och tekniksmarta lösningar. Klimatomställningen kan därför skapa många arbetsmöjligheter.

Supermakten Kina förbinder sig att vara fossilfritt 2060 (vilket är sent, men en svängning från noll ansvar tidigare).

Och du och jag, vad kan vi göra?

Och du och jag, vad kan vi göra?

Ta ett nyårslöfte om att tänka till några gånger till. Om den där bilturen,  biffen eller burgaren och billiga slit-och slängprodukter. Köp närodlat och ekologiskt om du har råd, planera din konsumtion, återvinn.

Semestra med tågets lunk istället för flyget, sortera och återvinn ditt skräp. 

Allt räknas-solidariskt. Ställ om NU!

Jenny Skagstedt
Lämna ett svar
You May Also Like

”Järvas barn ska inte vara rättslösa”

Strukturell rasism och diskriminering genomsyrar vårt samhälle. Detta måste stoppas, och det är genom politik och rättsväsende som medborgares möjlighet till förändring och upprättelse ska säkras.

Forskarmanifest för en social bostadspolitik

Att alla har tillgång till en god bostad till överkomligt pris är en förutsättning för att samhället ska fungera, att barn ska kunna klara sin skolgång, att folk ska kunna försörja sig, för hälsa och välstånd. Därför är det inget konstigt att rätten till bostad garanteras i den svenska grundlagen.

Debatten om Tech Tensta fortsätter

”Tech Tensta ägnar sig inte åt tech”, skriver Michael Steger i en insändare, sedan han läst en artikel om att tech-fritidsgårdens besökare använder gårdens 3D-skrivare för att producera ansiktsskydd till vård och omsorg.

Varför vill man så lite med Järva?

Brottsförebyggande rådet, Brå, har presenterat en studie som visar att Sverige är det enda landet i Europa där dödsskjutningarna ökat sedan år 2000. I studien jämförs dödligt skjutvåld i Sverige med andra 22 europeiska länder under 19 års tid, mellan 2000 och 2019, och den visar att Sverige har näst flest dödsskjutningar i Europa efter Kroatien. Järva står för en stor del av statistiken på senare tid.