Efter nästan tre år slutar Amal Omar som verksamhetschef på Rinkeby Folkets Hus.
– De här tre åren har varit mina bästa år, jag har lärt mig otroligt mycket.
Amal började i februari 2018 som processledare och innovatör i demokratifrågor på Rinkeby Folkets Hus.
– Jag kände ingen, vare sig i Stockholm eller Rinkeby. Jag kom direkt från England, och hade inte varit i Sverige på tio år.
Amal Omar är uppvuxen i Landskrona, lite av skånskan hörs fortfarande, men hon bodde många år i Manchester. Där hade hon studerat sociologi och kriminologi och arbetat med frågor som rör demokrati och andra samhällsfrågor.
– Jag hade sökt två jobb samtidigt, ett i Somalia och ett i Rinkeby. Jag tog jobbet i Rinkeby. Den största somaliska gruppen i hela Sverige finns i Rinkeby och jag ville arbeta med frågor som rör diasporan.
Från att ha arbetat ensam blev hon chef för 13 personer
De första sex månader gjorde hon en kartläggning av området, träffade alla föreningar och nyckelpersoner.
– Det är viktigt att lyssna. Även jag hade mina egna förutfattade meningar om Rinkeby från media. Det var nödvändigt att se vilka behov som finns, hur situationen är i området, vad Folkets Hus betyder, vad vi kan göra och vad vi inte kan göra..
Efter sex månader blev hon erbjuden rollen som verksamhetschef. Från att ha arbetat ensam blev hon chef för 13 personer; processledare, projektledare, timanställda, uppsökare, husvärd och vaktmästare. Hela Folkets Hus förändrades.
– Vi gick från att inte ha några verksamheter alls i huset, till att ha tio fungerande verksamheter, som olika föräldragrupper, Informationscentralen, Byn brunch, Byn never talks och Iftar i byn under ramadan.
Folkets Hus blev en levande mötesplats, ett hus som som riktigt sjöd av liv. Men hösten 2019 inleddes ombyggnaden av Folkets Hus, lokalerna behövde rustas upp.
– Vi kunde fortsätta vår verksamhet och anpassade oss efter de lokaler som fanns tillgängliga.
Allt som händer i Rinkeby misstänkliggörs. Alla processer här tar mycket längre tid
Men renoveringen drog ut på tiden, inga tidsplaner höll, och än idag är inte ombyggnaden färdig.
– Det var en otroligt svår process för oss som har jobbat i Folkets Hus. Svår av flera orsaker, men det avgörande är att allt som händer i Rinkeby misstänkliggörs. Alla processer här tar mycket längre tid, är mycket svårare.
Det finns flera exempel på hur civilsamhället jobbar i motvind. Som när Folkets Hus för första gången hade en konstutställning av en lokal konstnär, då blev det problem. Två tavlor ansågs ”olämpliga” och plockades ner. En del projekt avslutades i förtid, andra ansågs konkurrera med kommunal verksamhet, föreningarna ombads att ”tona ned sig”.
– Ibland har det känts som om vi hade alla förutsättningar för att misslyckas.
Den kompetens som finns här ute hittar du inte på andra ställen
Trots alla utmaningar uppskattar Amal Omar de här åren och de lärdomar de har gett henne.
– Det är en sak att prata om orten, en annan att leva och bo här och se hur folk hanterar situationen. Den kompetens som finns här ute hittar du inte på andra ställen. Det är en guldgruva, men den används inte på rätt sätt.
Sedan kom coronan och då förändrades allt väldigt snabbt.
– Då fick jag driva ett hus som är en mötesplats, som inte längre var en mötesplats. Men vi ställde inte in, utan vi ställde om. Vi fortsatte att möta behoven, verksamheter flyttade utomhus eller sköttes digitalt. Vi kommer nog att lära oss jättemycket under den här tiden också.
Nu är det snart dags för Amal Omar att sluta som verksamhetschef på Folkets Hus. Men hon bor sedan en tid tillbaka i Rinkeby, och hon kommer att bo kvar.
– Jag har fått en helt ny familj i området och jag har blivit så väl mottagen.
Den representation som jag bidragit med är lika viktig som arbetet i sig
För många, både barn och vuxna, har hon blivit en symbol på grund av det faktum att hon är chef.
– Den första kvinnan med somalisk bakgrund som blev chef, i ett område där den största afrikanska gruppen i diaspora lever. Den representation som jag bidragit med är lika viktig som arbetet i sig.
Nu vill hon forska vidare, om frågor som rör diasporan, i Sverige och internationellt.
– Men först tar jag en paus, måste få sakna det litegrann. Det har varit väldigt många utmaningar, men den kraften som finns i området, och de människor som jag lärt känna och arbetat med, den erfarenheten är något som jag tar med mig livet ut.
Kerstin Gustafsson Figueroa
