En fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark
Järvafältet har drabbats hårt av arbetslöshet i pandemins spår. Arbetslösheten får dock färre rubriker än gängkriminalitet. Måste valet stå mellan arbetslöshet eller gängkriminalitet?
Det har varit en blodig sommar i Järva och arbetslösheten och kriminaliteten göder varandra i en negativ spiral. Arbetslöshet innebär ofta desperation, psykisk ohälsa, rastlöshet och ilska.
Jag pratar med välutbildade akademiker, unga arbetslösa, som inget hellre vill än att jobba. Trots att de söker många jobb kommer de inte ens till intervju. De berättar för mig att de blir erbjudna att tjäna mycket pengar snabbt genom att utföra tjänster för olika gäng. A-kassedagarna håller på att ta slut och desperationen ökar. De frågar mig, vad ska vi göra?
Det måste vara faktiskt möjligt att göra rätt val i livet
I en desperat situation kan du känna dig tvingad att säga ja till pengarna, trots att du egentligen inte vill. I stort sett alla i Järva vet att gängen är destruktiva och är överens om att motverka kriminaliteten.
Som samhälle vill vi att människor ska välja annat än kriminaliteten. Då måste det finnas något annat att välja. Det måste vara faktiskt möjligt att göra rätt val i livet. Det måste finnas ett starkt samhälle där det erbjuds jobb och framtidstro.
Min fråga till arbetsmarknadsministern är:
Vilka insatser avser ministern att vidta för att öka möjligheterna till jobb för arbetslösa i områden som Järva?