Vi är utsatta för stigma och diskriminering av en allt maktfullkomligare elit i Stockholms stadshus. En elit som företräder den övre medelklassen i Stockholms rikare stadsdelar.
Stockholm är förmodligen Sveriges mest ojämlika och odemokratiska stad. Där de ekonomiskt privilegierade gynnas, på övriga invånares bekostnad. När de festar och knarkar och sysslar med svindlande affärer, då ropas det inte på flera poliser .
Låglönejobb utförs ofta av arbetare, som jobbar under slavliknande förhållanden
Låglönejobb i dag, utförs ofta av importerade arbetare, som jobbar under slavliknande förhållanden. De är ofta arbetare som lever i Sverige utan medborgerliga rättigheter, direkt importerade av företagare med ett tillfälligt uppehållstillstånd. Många av dessa arbetare bor inte permanent i Sverige, de flesta saknar kunskaper i svenska och de talar sällan engelska.
Samtidigt nekas arbetslösa i Stockholms förorter jobb, folk som är permanent bosatta i Sverige, många gånger svenska medborgare. Arbetslösa med invandrarbakgrund, nekas ofta anställning på grund av ”brister i svenska språket i tal och skrift”. Men de som bor i Sverige är betydligt bättre på svenska än de, som importeras hit på slavkontrakt för 45 kronor i timmen. Det är en av de starkt bidragande faktorerna till den höga arbetslösheten både i Järvaområdet och i hela landet.
Projekt organiserade utifrån och uppifrån, med en redan spikad agenda
Projekt med miljonanslag, som gett kvinnor ur medelklassen, boende i andra stadsdelar, välbetalda jobb. Projekt organiserade utifrån och uppifrån, med en redan spikad agenda, ”bara för tjejer” och att ”bekämpa patriarkala strukturer i det offentliga rummet”. Det ständigt återkommande temat, som inte får frångås, för då blir det inga anslag.
Diskriminering och stigma har legitimerats under en klädsam feministisk täckmantel. Denna politik, som pågått i över ett decennium i Järvaområdet, tror jag har bidragit till utslagningen av unga killar från skolan och försvårat möjligheten för vuxna män att komma in på arbetsmarknaden.
Man behöver inte vara matematiker för att fatta att ekonomiska och sociala orättvisor leder till ökad kriminalitet
När unga killar misslyckas i skolan har många sett kriminalitet, som en utväg att försörja sig. Det har blivit unga killar från våra förorter, som värvats till droghandeln, ”gängen”, som ska hålla de välbeställda statsdelarna med droger.
Nu tycks myndigheterna i Stockholms stadshus vilja behandla oss alla 16000 invånare i Rinkeby, som om vi vore kriminella. Man behöver inte vara matematiker för att fatta att ekonomiska och sociala orättvisor leder till ökad kriminalitet, både inom samhällets toppskikt och längst ner i pyramiden.
Dine Malmsten
