– Vi behöver närodlade grönsaker för klimatets skull. Vi skulle kunna förse hela Järva med lokalt och ekologiskt odlade grönsaker och samtidigt bli en naturlig träffpunkt.
Anita Karp är en av dem som varit med och skrivit medborgarförslaget om att förvandla Järvafältet till ekologisk stadsodling för – och tillsammans med – Järvaborna.
Mitt emellan alla motorleder, bara ett stenkast från E18 och farligt nära bygget av Förbifart Stockholm, ligger Hästa gård. Det är Stockholms enda kvarvarande jordbruk med 185 hektar odlings- och betesmark. Men idag är marken obrukad.
– Vi skickade in vårt förslag redan våren 2017, eftersom vi visste att arrendet på Hästa gård skulle sägas upp sista december 2017. Vi vill att Järvafältet ska bli ett stadsnära jordbruksprojekt, som drivs av lokala odlingsföreningar och små lokala företag.
Alla partier uttalar sig positivt, men det händer ingenting.
Det finns sådana projekt på flera håll i landet; som i Uppsala, Växjö, Malmö och Göteborg. Men i Stockholm går det trögt.
– Alla partier uttalar sig positivt, men det händer ingenting. Absolut ingenting.
I Järva bor människor från hela världen, som har kunskaper och erfarenhet av odling. En sådan verksamhet skulle ge många arbete, unga utbildning och rekreation för gammal som ung.
– Många som bor här är engagerade i Järvafältets framtid, säger Anita Karp. Vi som bor här vill ha kvar Järvafältet för odling och upplevelser.
I många år drevs Hästa gård av Stockholm 4H lantbruk AB, men när företaget gick i konkurs tog Naturskog AB över. De hyrde ut betesdjur och hade kor och får. Men vid årsskiftet tog deras arrende slut och idag står stallet tomt, inga djur i hagarna och inget odlas på Järvafältet.
– Det är tråkigt, mycket tråkigt.
Anita Karps engagemang började för några år sedan med ett besök i en hälsokostaffär i Sigtuna. Där sålde de ekologiskt odlade bondbönor.
– Tänk om vi kunde köpa sådant här hemma, sade jag till min man.
När hon studerade förpackningen närmare såg hon att bönorna var odlade några hundra meter från hennes hem i Akalla.
– Det var så jag fick kontakt med Rafael, säger hon.
Vid den tidpunkten drev Rafael Altez Akalla Eko-odling i Studiefrämjandets regi. På två hektar odlades grönsaker av arbetslösa och volontärer. Det fanns också möjlighet till självplock till låga priser.
Det var en plats där alla kände sig välkomna.
Vi promenerar från Akallas radhusområde och ner på Järvafältet. Anita Karp visar var någonstans som det varit odlingar tidigare.
– Här odlades jordärtskockor och där borta var det bönor.
Anita Karp arbetade tidigare som forskare på Karolinska Institutet, men 2013 gick hon i pension. Då började hon gå ner till odlingen regelbundet.
– Jag började hjälpa till och blev förtjust i alla människor som var där. Det var en plats där alla kände sig välkomna.
2013 lades projektet ned, trots omfattande protester. Men Altez och föreningen Den gulliga folkrörelsen fortsatte att bruka jorden utan något formellt tillstånd. Inte för inte kallar de sig “gerillaodlare”.
– När man gör något tillsammans, så överbryggar man alla olikheter, säger Anita Karp. Jag har bott länge i Akalla utan att ha umgåtts med människor från andra länder och kulturer. Mina barn har gjort det, genom förskola och skola, men inte jag. I det här arbetet med odlingen så gör jag också det och det har betytt mycket för mig.
Vi fortsätter promenaden över Järvafältet och till den odlingslott i Hjulsta, som föreningen Den gulliga folkrörelsen förfogar över idag. Där träffar vi Rafael Altez, föreningens motor. Han sörjer att Järvafältet får stå i träda och är irriterad och otålig eftersom ingenting händer.
– Vi borde ockupera marken, säger han. Tycker du inte det?
Rafael visar runt och berättar vad de odlar på jordlotten, som han tycker är på tok för liten. Men arbetet väntar. Han tar fram plogen och börjar plöja marken i raka fåror. Här ska det växa broccoli. Anita tar hand om ogräset i landet bredvid.
Kerstin Gustafsson Figueroa
Bodil Hammarberg, handläggare på Trafikkontoret och ansvarig för Hästa gård, gör fältstudier ute på Järvafältet när hon svarar i telefon:
– Vi håller precis på att avsluta en upphandling och får in en entreprenör på Hästa gård ganska snart. Tilldelningsbeslut är utskickat och nu har vi tio dagars prövningstid. Efter den 2 juli kan vi skriva kontrakt.
Det är ett etablerat företag som får ett tvåårskontrakt och staden kan ensidigt beställa ett år till, om det blir aktuellt.
Kommer det att bedrivas ekologiskt jordbruk på Järvafältet?
– Nej, det blir en del djurbete, en del slåtter och parkskötsel vid vägar. Det händer mycket på Järvafältet nu, utomhusbadet har börjat byggas och den nya begravningsplatsen är på gång. Dessutom pågår bygget av förbifarten till 2021.
Men hur går det med Järvabornas medborgarförslag, som alla partier säger sig vara positiva till?
– Ja, Hästa gård är en väldigt stor gård och det är ingen liten sak att ta ställning till. Dels måste gården rustas och sedan måste vi fundera över hur det långsiktigt ska fungera. Det måste bli en hållbar lösning över tid. Det kan säkert bli någon form av stadsodling, men det handlar om i vilken form och hur det ska styras. Det får inte bara bygga på eldsjälar, utan måste bygga på substans. Beslut måste fattas i dialog med stadsdelsnämnderna och Järvaborna.
Kerstin Gustafsson Figueroa
Fakta:
Hästa gård ställde om till ekologisk produktion 1997 och under den mest produktiva tiden producerades dinkel, nakenhavre, ägg, ekologiskt gris-, nöt-, lamm- och hönskött. Då fanns också ett café och kulturevenemang för allmänheten. I dagsläget ligger marken obrukad.
Den GULLIGA folkrörelsen är en förkortning för Glokalisering Underifrån genom Lärande Lokala Intelligenta Gemenskaper och Antikapitalism.
Utdrag ur medborgarförslaget, som Anita Karp och Damir Radovic skrivit:
”Vår vision är att de 185 hektaren ska kunna användas för lokal matförsörjning, experimentell odling med permakultur och agroforestry, gemenskapsodlingar, leveranser till skol- och omsorgskök, leveranser till grönsaksförsäljare i området, småskalig produktion av biogas och kompost, och på sikt växa till en omfattning som kan producera mat för många människor i Stockholmsområdet. Samtidigt kan denna verksamhet erbjuda möjlighet till jobb, arbetsträning och rehabilitering, språkpraktik för nyanlända, praktik för jordbruksutbildningar, och forskning i urban odling och alternativa driftsformer. Sist men inte minst ska platsen fungera som en naturlig mötesplats för folk från alla etniska, religiösa, åldersmässiga och politiska grupperingar.”
