Jag är en mamma som kom till Sverige under sent 1990-tal från Somalia. Jag gillar det svenska systemet, uppskattar det verkligen, och just därför blir jag så frustrerad när myndigheter som skatteverket inte tar hänsyn till människor med svenska som andra språk.

Jag har läst och lärt mig det svenska språket för att integreras i det svenska samhället, dessutom arbetade jag och uppfostrade mina barn samtidigt. Jag har lagt ner mycket tid och kraft för att jag inte skulle hamna utanför samhället.

Under en längre tid har jag nu brevväxlat med en handläggare från skatteverket

Under en längre tid har jag nu brevväxlat med en handläggare från skatteverket. Språket, begreppen och meningsbyggnaden som används i breven är helt enkelt obegripliga. Anledningen till att vi brevväxlar är inte på grund av att jag är företagare eller äger aktier. Nej, jag är en fattig ensamstående mamma som arbetar övertid för att försörja min familj, betala min hyra och mina räkningar i tid. Jag förstår inte varför det svenska systemet inte underlättar för dem som har det lite svårare.

Det krävs inte mycket att förenkla de här breven

Det krävs inte mycket att förenkla de här breven så att alla förstår och det skulle verkligen uppskattas. Jag tror inte att jag är ensam i denna situation. Sverige har mer in två miljoner invånare med utländsk bakgrund, och säkerligen är det många som går igenom samma sak.

Det är inte heller bara svenska medborgare med utländsk bakgrund som har svårigheter att begripa myndigheternas skrivelser, utan även många med svenska som modersmål. Det är viktigt att ta hänsyn till alla i samhället.

Jag skriver detta på grund av att jag vill att man lägger ner lite extra tid och hjälp till dem som behöver. Jag varken kan, eller har tid, att skriva överklaganden. Inte heller har jag råd att anlita en advokat att göra det.

En frustrerad kvinna
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Skyll inte skövlingen av Granholmstoppen på kyrkan

I en artikel i Församlingsbladet skriver Spånga-Kista församling om det kontroversiella begravningsplatsbygget på Granholmstippen. Bladet redogör sakligt för behovet av en ny begravningsplats, om hur planerna växt fram och skriver att Stockholms kommun hoppas att ”Järva begravningsplats” ska få samma betydelse som Skogskyrkogården har söder om staden.

Om DN och bevakningen av orten

I ett tidigare inlägg här reagerade jag på att DN i en artikel gjort det till en lek för läsarna att gissa vilka stadsdelar i huvudstan som var ”värst” smittade. Ja, det stod värst i rubriken. Inte mest drabbade, vilket empatiska journalister skulle ha skrivit.

Dålig boendemiljö bidrar till en sämre och ojämlik folkhälsa

Ingen ska bli sjuk av sitt hem och sin bostad. Det handlar om en grundläggande trygghet och värdighet.

Trappan i Rinkeby visar att Stockholm inte är för alla

De nuvarande byggherrarna saknar vision för 20 procent av stadens invånare. Det märks på de begränsade möjligheter som personer med en funktionsnedsättning har på våra gator. Men det krävdes en trappa i Rinkeby för att det skulle bli uppenbart att staden inte längre hyser några höga förhoppningar om att staden ska vara till för alla