Nu i coronatider känner jag mig ibland helt maktlös. Men för oss konsumenter finns det ändå flera olika saker vi kan göra för att inte tappa makten över vår privatekonomi.

Precis som för alla andra är mitt liv just nu starkt påverkat av coronaviruset. Privat har jag inte träffat min gamla mamma sedan flera veckor tillbaka. Det känns konstigt att bara prata i telefon med henne och skriva e-mejl, men hellre det än att träffas som vanligt och ta risken att hon kan bli allvarligt sjuk. Jag vet att hon har tillsyn varje dag, men visst känns det konstigt ändå.

För några veckor sedan skulle jag ha följt med mamma på en begravning av en vän till familjen, det var innan förbudet mot sammankomster med fler än 50 deltagare trädde i kraft. Vi framförde istället våra kondoleanser per telefon och hoppas att de anhöriga ändå ska känna att vi tänker på dem. Coronaviruset ändrar våra vanor, men inte våra känslor.

På Medborgarkontoret påverkas vi också av corona. Vi har handsprit stående i varje hörn, vi håller extra säkerhetsavstånd när vi pratar med våra kunder och vi uppmanar alla seniora medborgare att pröva att ringa till oss istället för att göra fysiska besök. Allt för att ingen i onödan ska riskera att bli smittad.

Rådet att handla mera för att stödja en företagare är ju bra, men för konsumenter med lite mindre pengar är det knappast realistiskt.

Som konsumenter påverkas vi också av coronaviruset på flera sätt. För någon månad sedan var det många experter som gav råd av typen ”hur du får pengarna tillbaka för din inställda semesterresa till Australien”. Sådana råd känns knappt aktuella längre. Ungefär samtidigt gick det att läsa på Twitter att Jan Eliasson, vår tidigare utrikesminister, uppmanade oss konsumenter att köpa presentkort för att rädda våra favoritrestauranger och frisörer från konkurs. Det är tvärtom vad vi konsumentvägledare i vanliga fall brukar rekommendera, eftersom dyrt köpta presentkort som ligger oanvända tenderar att bli oanvändbara när sista giltighetsdagen gått ut. Om företaget dessutom skulle gå i konkurs innan du handlar är det ännu större risk att du förlorar hela presentkortets värde. Rådet att handla mera just nu för att stödja en företagare är ju bra för alla som har höga inkomster, men för konsumenter med lite mindre pengar är det knappast realistiskt.

För dem som har lägre inkomster är det nu istället lämpligt att se över sina utgifter

För dem som har lägre inkomster är det nu istället lämpligt att se över sina utgifter. Vet du redan nu att du kommer ha lägre inkomster en period på grund av coronaviruset kan du förebygga problem genom att kontakta din hyresvärd och andra som regelbundet skickar räkningar. Du berättar bara precis som det är, att på grund av rådande omständigheter kopplat till Covid-19-krisen kommer du ha lägre inkomster en period, går det att ordna en avbetalningsplan som är realistisk under några månader framöver?

Om du behöver hjälp med en faktura eller med att be om uppskov eller avbetalningsplan så hör av dig till konsumentvägledningen så bokar vi en tid. Vi börjar gärna med ett telefonsamtal eller e-mejl så tar vi inga onödiga risker. Tillsammans kan vi kämpa oss igenom den här krisen också!

Eva M Nordin
Har du en konsumentfråga? Kontakta antingen:

Eva M Nordin, Konsumentvägledare Medborgarkontoret i Spånga-Tensta
eva.m.nordin@stockholm.se
08-508 03090

Ismahan Ayranci, Konsumentvägledare Medborgarkontoret i Rinkeby-Kista
ismahan.ayranci@stockholm.se
08-508 01795

Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Om känslan att vara utanför och inte höra till

Hur blir våra liv efter detta? Nyhetsbyrån Järva ber oss alla att berätta om tankar och erfarenheter under dessa coronatider.

Samlingsplatser måste vi vara rädda om

När det talas om förorten framställs den som det betonggrå miljonsamhället. Är det bland andra Husby utanför Stockholm man talar om hela tiden, och som inte har någon framtid? Eller är det den färgglada förorten vid Järvafältet som byggdes på 1970-talet?

Allt vad jag vill

Jag vill att alla i världen har det bra, har hus som de ska bo i och har mat att äta. Jag vill att min familj ska leva utan oro och nå sina mål och drömmar.

”Bror, hämta ett gram!”

En kväll kommer jag ut från tunnelbanan i Rinkeby. Vid spärren ser jag några ordningsvakter. De står och tittar på när alla som passerar spärrarna använder sina SL-kort.