Anders Cardell

De senaste åren har vi bombarderats med händelser i media där människor från socioekonomiskt utsatta miljöer varit inblandade i olika former av elände.

Dagens underklass är till stora delar icke vit. Genom att majoriteten av dem som företräder denna samhällsgrupp, har rötter eller har föräldrar som har rötter i andra länder, så har det varit mycket lätt för rasistiska krafter att peka på det som skett och påstå att det är kopplat till individers ”kultur”. 

Dagens underklass är till stora delar icke vit

Rasistiska krafter har en önskan om att bestämma hur olika frågor ska artikuleras och förstås i det offentliga samtalet bland medborgarna. Man vill påverka vår förståelse och därmed hur vi tolkar det som sker i samhället.

I anslutning till framväxten av ”alternativa medier”, under början av 2010-talet, gick flera intressen på högerkanten ut förespråkade att ”det var dags att säga sanningen” om händelser och företeelser som egentligen var kopplade till konsekvenser av socioekonomisk utsatthet.

Den ”sanning” man ville förmedla, var inte att situationen för utsatta grupper har blivit värre

Den ”sanning” man ville att media skulle förmedla, var inte att situationen för socioekonomiskt utsatta grupper har blivit värre, inte heller var ”sanningen” att de ekonomiska klyftorna mellan olika grupper i samhället hade ökat mer än i något jämförbart land i hela Europa. Den ”sanning” man önskade att etablerade media skulle förmedla, handlade om att publicera hudfärg, etnicitet och gärna religiös tillhörighet i anslutning till händelser av negativ karaktär.

Etablerade medier reproducerar en verklighetsbild som bidrog till ökad ”andrefiering”

Flera etablerade medier stannade inte upp och ifrågasatte denna idé, trots att hela konstruktionen utgick från ovetenskapliga påståenden. Detta ledde till att flera etablerade medier, medverkade till att reproducera en verklighetsbild som bidrog till ökad ”andrefiering”.

Samtidigt fick frågor som handlar om ekonomisk jämlikhet, olika myndigheters agerande, utsatta gruppers möjlighet till delaktighet och inflytande, begränsat utrymme i det offentliga samtalet.

Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet har precis publicerat rapporten ”Den ojämlika brottsligheten”.

Det som är viktigt är människors olika livsvillkor.

En av rapportens slutsatser sammanfattas i detta stycke: ”När vi tar hänsyn till individers socioekonomiska bakgrund försvinner i princip helt nivåskillnaderna i lagföringar mellan män från olika härkomstgrupper. Bland kvinnorna ser vi istället att unga kvinnor med utländsk bakgrund har en underrisk att lagföras.”

Slutsatserna är tydliga och fokus flyttas återigen tillbaka till det som är viktigt och avgörande, det vill säga människor och gruppers olika livsvillkor.

Anders Cardell
Lämna ett svar
You May Also Like

Alexander Bard fick som han ville

Förra helgen hände två saker som fick stort medialt utrymme. Allsvenskan drog igång efter ett långt coronaavbrott, och Alexander Bard la upp en tweet.

Varor som du får gratis kan bli väldigt dyra

Gillar du att nöjessurfa på gratis tester? Deltar du i tävlingar på nätet för att kunna hämta ut din ”gratisprodukt”? Då är risken stor att du förr eller senare stöter på en abonnemangsfälla.

Jag har svårt att fira 8 mars

Det finns många anledningar till att delta i arbetet för lika villkor, oavsett livsvillkor, bakgrund eller position i samhället. Och det finns olika historiska bakgrund till varför den 8 mars blev den internationella kvinnodagen.

Varför har klubbarna i Järva så svårt att samarbeta?

Varför har vi klubbar så svårt för att samarbeta? En god vän jobbade för tio år sen i ett stort tvärvetenskapligt projekt där de analyserade massor av olika samhällen över hela världen. Alla de mest välmående samhällena hade en sak gemensamt: samarbete.