Anders Cardell

De senaste åren har vi bombarderats med händelser i media där människor från socioekonomiskt utsatta miljöer varit inblandade i olika former av elände.

Dagens underklass är till stora delar icke vit. Genom att majoriteten av dem som företräder denna samhällsgrupp, har rötter eller har föräldrar som har rötter i andra länder, så har det varit mycket lätt för rasistiska krafter att peka på det som skett och påstå att det är kopplat till individers ”kultur”. 

Dagens underklass är till stora delar icke vit

Rasistiska krafter har en önskan om att bestämma hur olika frågor ska artikuleras och förstås i det offentliga samtalet bland medborgarna. Man vill påverka vår förståelse och därmed hur vi tolkar det som sker i samhället.

I anslutning till framväxten av ”alternativa medier”, under början av 2010-talet, gick flera intressen på högerkanten ut förespråkade att ”det var dags att säga sanningen” om händelser och företeelser som egentligen var kopplade till konsekvenser av socioekonomisk utsatthet.

Den ”sanning” man ville förmedla, var inte att situationen för utsatta grupper har blivit värre

Den ”sanning” man ville att media skulle förmedla, var inte att situationen för socioekonomiskt utsatta grupper har blivit värre, inte heller var ”sanningen” att de ekonomiska klyftorna mellan olika grupper i samhället hade ökat mer än i något jämförbart land i hela Europa. Den ”sanning” man önskade att etablerade media skulle förmedla, handlade om att publicera hudfärg, etnicitet och gärna religiös tillhörighet i anslutning till händelser av negativ karaktär.

Etablerade medier reproducerar en verklighetsbild som bidrog till ökad ”andrefiering”

Flera etablerade medier stannade inte upp och ifrågasatte denna idé, trots att hela konstruktionen utgick från ovetenskapliga påståenden. Detta ledde till att flera etablerade medier, medverkade till att reproducera en verklighetsbild som bidrog till ökad ”andrefiering”.

Samtidigt fick frågor som handlar om ekonomisk jämlikhet, olika myndigheters agerande, utsatta gruppers möjlighet till delaktighet och inflytande, begränsat utrymme i det offentliga samtalet.

Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet har precis publicerat rapporten ”Den ojämlika brottsligheten”.

Det som är viktigt är människors olika livsvillkor.

En av rapportens slutsatser sammanfattas i detta stycke: ”När vi tar hänsyn till individers socioekonomiska bakgrund försvinner i princip helt nivåskillnaderna i lagföringar mellan män från olika härkomstgrupper. Bland kvinnorna ser vi istället att unga kvinnor med utländsk bakgrund har en underrisk att lagföras.”

Slutsatserna är tydliga och fokus flyttas återigen tillbaka till det som är viktigt och avgörande, det vill säga människor och gruppers olika livsvillkor.

Anders Cardell
Lämna ett svar
You May Also Like

Det ljumma beslutsfattandets förbannelse

Ibland fattar politiker eller tjänstemän beslut som är så usla att jag ställs inför frågan om de är dumma i huvudet eller om de är onda människor som vill förstöra.

Det blev inte som jag tänkt, men bättre än jag hade trott

Det började lite trist. Borde man inte göra något vettigt? Allt sånt man hade skjutit upp och inte har lust att göra? Då kom jag på det som brukar locka – ett besök på Erikshjälpen i Spånga – hållplats ”Solhöjden!”

Gick fel, men kom rätt och sjöng karaoke på finska

En vän som som  arbetar på Folkhögskolan i Kista hade berättat att det skulle bli karaoke i huset en dag. ”Du kanske ska gå dit och sjunga lite?” skämtade hon. Jag hade aldrig varit i närheten av karaoke, så det trodde jag inte.

Om DN, Lasse Wierup och bevakningen av orten

Skytten hämnades och offret hämnas! Så förklarar medierna skjutningarna. Hämnd är inget motiv, utan en handling. Vilket är det vanligast motivet vid dessa skjutningar? De mindre vanliga? Motivet vid den senaste skjutningen? Karl-Gustav Köhler analyserar mediebevakningen av Orten.