En annan bild av orten framkommer i trygghetsundersökningen Utsatthet och gemenskap i Järva.
– Här finns en stark gemenskap och en positiv bild av orten. Av det narrativ som annars presenteras är det lätt att tro att alla vill flytta härifrån, säger Hedvig Wiezell, verksamhetschef på Folkets Husby.
Samma dag som rapporten släpps tar Emma Ström, Hedvig Wiezell och Faisal Muse emot i Folkets Husbys stora mötesrum. På bordet mellan oss står en stor flaska med handsprit. En av forskarna bakom studien, Sima Wolgast, finns med på länk från Lund.
Under årens lopp har många trygghetsundersökningar presenterats, samtliga fokuserar på oro och utsatthet för brott.
– Det är också viktigt, men vi ville titta på trygghet och otrygghet utifrån olika parametrar. Vi ville ta reda på vad det är som skapar otrygghet hos människor som bor i Järva, säger Emma Ström, processledare på Folkets Husby.
De märkte att ekonomisk otrygghet var vanligt
Hösten 2019 började de göra djupintervjuer, med unga vuxna och deras föräldrar. De märkte dels att ekonomisk otrygghet var vanligt, många har en hårt ansträngd ekonomi. Och dels att många kände otrygghet på grund av rasism. Dessutom såg de en otrygghet som handlar om hur polis och ordningsmakt arbetar i Järva.
– Vi förstod att det här måste vi titta närmare på. Det räcker inte att vi har hört det, vi behövde forskning på området, säger Emma Ström.
Folkets Husby kontaktade kriminologen Leandro Schclarek Mulinari, som forskat om polisens arbete och rasprofilering, och Sima Wolgast, universitetslektor i psykologi och en av dem bakom Afrofobirapporten. Tillsammans med 10 sommarjobbare genomförde de enkätstudien sommaren 2020. 715 personer intervjuades, alla från Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Akalla, Husby och Kista. Två tredjedelar av dem som svarat på frågorna är mellan 15 och 26 år. Men det betraktas inte som ett problem.
– Jag tänker snarare att det är väldigt bra att vi lyckats nå den här gruppen. När det finns låg tillit, både till media och myndigheter, då brukar man inte svara på några enkäter. Här finns en grupp som är viktig att lyssna på.
En åldersgrupp som sällan hörs i trygghetsundersökningar
Slutsatser kan inte dras för hela Järva utifrån de 715 svaren, men undersökningen bidrar med kunskap kring en åldersgrupp som sällan hörs i trygghetsundersökningar. I Brottsförebyggande rådets enkäter och polisens egna utvärderingar brukar en oproportionerligt stor andel av dem som svarar vara äldre personer.
– Men vi har ett högt förtroendekapital bland unga vuxna och kan nå många som i vanliga fall inte svarar på enkäter, säger Hedvig Wiezell.
Trygghetsundersökningen visar att 85 procent av de tillfrågade trivs i sin stadsdel och samtidigt saknas förtroende för myndigheterna. 73,4 procent har inget eller lågt förtroende för socialtjänsten, ännu fler saknar eller har lågt förtroende för ordningsvakter och polis. Hur går det ihop?
Vad innebär det att ständigt bli stoppad av polis?
– Folk trivs, men brotten löses inte. Det här är ett område med hög polisnärvaro, där man inte löser brott. Varför? För vem är polisnärvaron? Vilka är det som tjänar på det här, undrar Sima Wolgast.
Det hon tycker är mest anmärkningsvärt är resultaten som visar hur många som blivit stoppade av polis. 45 procent har stoppats och kontrollerats av polis de senaste tolv månaderna (67 % av männen och 26 % av kvinnorna).
– Varför görs det här? Vad innebär det att ständigt bli stoppad av polis? Vilka andra ungdomar i andra stadsdelar behöver leva med det här?
Polisen får visitera barn under 15 år vid misstanke om brott. Men idag krävs ”särskilda skäl” för att göra det. Nu föreslår en utredning att inte ens det ska behövas. Emma Ström konstaterar att de som blir stoppade av polis blir yngre och yngre.
– Vi träffar barn som berättar om detta. Det är viktigt att se hur barnens rättigheter efterlevs. Vi är över-övervakade, men skyddet från polisen och förtroendet är svagt bland stora grupper. Stopp och kontroller är verkligen något som har eskalerat i våra områden.
Att leva i social utsatthet blir detsamma som att vara kriminell
– Att leva i social utsatthet blir detsamma som att vara kriminell. Det blir fel fokus. Istället för att satsa på områden som kan ge ungdomar framtidshopp, så väljer man att se dem som potentiellt kriminella. Det här är inget annat än rasism, säger Sima Wolgast.
Men hur kan så många ändå känna sig trygga och trivas i sina områden?
– Du är trygg i din community. Det här är våra gator och vi lever här tillsammans. Det är den komplexa bilden som behöver komma fram, säger Emma Ström.
Faisal Muse, processledare på Fokets Husby, håller med. Han startade upp arbete med medlemsföreningen Unity & Cultivation med fokus på att främja psykisk hälsa bland unga vuxna. Att ta fram rapporten har varit ett viktigt kunskapsunderlag för vad som präglar människors mående.
– Den stora gemenskapen som framkommer i rapporten är tydlig i det dagliga arbetet. Det finns en enorm empati och en styrka här ute, en stor kärlek till varandra, säger han.
Det finns en enorm empati och en styrka här ute
– Många har gemensamma erfarenheter av att fly, av krig, av diskriminering och därför har man förståelse för varandra. Men den här gemenskapen söndras av polisens och väktarnas agerande, av media och myndigheter och hela den statliga apparaten, säger Sima Wolgast.
Trygghetsundersökningen ska användas för att mobilisera en motkraft till den här utvecklingen. Folkets Husby anordnar en rad digitala event om rapportens resultat.
– Vi vill driva ett progressivt förändringsarbete och nu har vi det här underlaget. Att ta fram kunskapsunderlag som även myndigheterna kan arbeta utifrån är en metod för att främja tilliten. Det vi kräver är att vi ska ha myndigheter som inte diskriminerar människor, en polis som gör sitt jobb. Det är inte någon extrem åsikt egentligen, säger Hedvig Wiezell.
Kerstin Gustafsson Figueroa
