Remisstiden gick häromdagen ut för två viktiga utredningar. En av dem var ”En mer likvärdig skola”. Namnet på utredningen är något missvisande anser vi på Cordobaskolan. Vi menar att – om förslaget godkänns – kommer valfriheten förhindras och elevernas skolgång i Järva försämras ytterligare.

Vi är stolta över vår skola. Vi arbetar aktivt och målmedvetet med jämställdhet under parollen inkludering. Inkludering är inte bara ett fint ord för oss. Det är en anda som genomsyrar hela arbetsplatsen. Vi är helt övertygade om att Järva skulle vara sämre utan det alternativ vi bidrar med.

Svensk skola i stort har dock problem. Runt om i landet, och även i Järva, finns det elever som inte når godkända betyg. Vi tror att det finns vägar framåt där vi i samarbete med kommunen förbättrar resultaten i hela området. Vi anser även att den kommunala skolan har mycket att lära sig av vårt arbetssätt och vi delar gärna med oss.

Utbildningsreformer och satsningar skall vara långsiktiga och inte ändras vart fjärde år

En viktig del i förändringsarbetet nationellt är att göra skolvalet obligatoriskt för alla. Vi anser även att den obegränsade rätten att byta skola behöver begränsas. Skolor som många vill gå i ska få möjligheter att växa. De kanske passar eleverna bättre än den närmaste skolan i byn? Friskolornas tillväxt skall inte förhindras beroende på vilket håll den politiska vinden blåser. Utbildningsreformer och satsningar skall vara långsiktiga och inte ändras vart fjärde år. Det finns exempel från kommuner med tekniska lösningar där de tillsammans med friskolor skapar en samordning som kan underlätta för allas planering. Mer samarbete i den riktningen tror vi skulle kunna minska effekterna av bostadssegregationen och göra att flera får den skolgång de behöver.

Tyvärr har vi i dag politiska förslag i rakt motsatt riktning. Istället för att försöka få fler att kunna gå i skolor med goda resultat har en statlig utredning föreslagit att friskolor och kommunen inte längre ska få ansvara för bland annat antagningen till sina skolor. En ny statlig myndighet ska göra det istället. Dyrt och osäkert tycker vi. Målet är att skapa en allsidig social sammansättning i varje skola. I framtiden skall föräldrarna visserligen få välja ut de skolor som de anser vara bästa för sina barn. Men eleverna ska blandas och ingen kan idag svara på vad det innebär eller hur det ska gå till. Ska de kvoteras in baserat på deras föräldrars inkomst och utbildning, eller vilket land de kommer från? Familjens barn kan alltså hamna i vitt skilda skolor, en bra bit ifrån varandra. Föräldrar ska inte heller ha rätt att överklaga beslut om skolplaceringen. För oss låter detta som en historisk tillbakagång till 1800 -talets diktaturer och talar föga för det moderna samhällets behov av inkludering, mångfald och tillvaratagande av samhällets resurser. Dessutom ska vi enligt lagen följa Barnkonventionen och föräldrars rätt att välja sina barns utbildning.

Vi anser det vara diskriminering av elever som väljer att gå i friskolor

Om inte det här skulle räcka för att få integrationen, likvärdigheten och resursfördelningen i landet att fungera, så vill man att kommuner även får möjlighet att minska skolpengen till friskolor. Vi anser det vara diskriminering av elever som väljer att gå i friskolor. Kommuner hänvisar till sin planeringsplikt av bostäder och skolor, och att de på grund av friskolor får halvtomma lokaler. Friskolor har också tomma platser och ibland för stora lokaler. Varför löser vi inte detta gemensamt med en smartare fördelningspolitik av lokaler och även ser över regeln om kommunens ansvar för skolplatser i en kommun?

Det finns många utmaningar i den svenska skolan. Flera skolor, inte minst i utsatta områden, måste höja resultaten. Vi bidrar gärna i det arbetet. Vi menar att politiken bör ägna kraft åt att lära sig från lyckade exempel istället för att skapa nya och dyra statliga myndigheter.

Låt oss istället för att begränsa och styra elever och skolor göra det möjligt för fler att hamna i den skola de själva vill gå i.

Ulla Parkkinen, VD Cordobaskolan
Naima Ström, rektor för Cordobaskolan

2/3 delar av barnen i Järva går i fristående verksamheter. Detta talar för god förmåga att göra medvetna val hos medborgarna i socialt utsatta områden.
Mer informationen om andelen elever i fristående skolor i Sverige kan hämtas här.

 

Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

(S): Bättre stöd till föreningarna i Rinkeby-Kista behövs

En viktig komponent för våra stadsdelar på Järvafältet är det aktiva föreningslivet. Det står för en stor del av de aktiviteter som erbjuds våra barn och ungdomar.

Skynda på för en värdig begravningsplats i Järva

Hur kunde Järva begravningsplats hamna i en deponi med sopor, gifter och avfall? Ingenstans i världen har man varit dum nog att prova det. Kyrkogårdsförvaltningens experiment fortsätter att dra ut på tiden och kan bara sluta som fiasko. Men lösningen är nära. Lyssna på järvaborna, välj plan och ren jord så blir begravningsplatsen både färdig och värdig.

Kan vi tala om den politiska majoritetens haveri på Järva?

Järva är ett område som är ett av de mest drabbade av socioekonomiska svårigheter, social utslagning och konsekvenserna av covid, i Sverige. Det vore rimligt att anta att politiker på Järva oavsett partitillhörighet, borde vara ganska eniga om behovet av att satsa på social verksamhet som bidrar till trygghet, där barn, unga och unga vuxna har möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt.

M vill att Järva blir en visiteringszon

Moderatledaren säger att han vill att Järva ska bli en visiteringszon, det vill säga ett område där människor får visiteras utan brottsmisstanke. Det tycker han därför att Järva kallas i folkmun för särskilt utsatt. Jag är inte säker på om Järva uppfyller kriterierna för detta, men jag vet att Akallabor är som folk är mest men att andelen låginkomsttagare och utrikesfödda är hög.