En dag i Rinkeby centrum, runt 14:00 tiden:
Jag skulle ta ut 500 kronor från bankomaten inne i centrum. När jag är klar går jag därifrån, helt inne i mina egna tankar. Vad ska jag laga för mat?
Då hör jag någon ropa efter mig. Jag vänder mig om och en ung man kommer mot mig med armen utsträckt. I handen har han någonting som han viftar med.
”Är det din? Är det din femhundring? Den låg kvar i bankomaten.”
Jag vaknar till liv och tar emot pengarna.
” Tack så hemskt mycket”, säger jag. Och vet inte riktigt vad jag ska göra. Men någonstans sitter det där vi fick lära oss på lågstadiet, att man ska ge hittelön till den som hittat något man tappat bort. Så jag säger ”Du kan ta den! Du får den, det var ju du som hittade den!”
Den unge mannen avböjer vänligt.
”Okej”, säger jag, ”då ska jag skriva om det i lokaltidningen!”
Kvinnorna bakom mig i kön till bankomaten ler och roas lite av min vardagsincident. Jag tänker, att detta måste vi skriva om oftare. Detta må gudarna veta, att många gånger i orten, en grå vinterdag som denna, så är de här unga killarna våra vardagshjältar.