Några entusiaster har samlats till visningen av Stadsmuseets lägenhet på Kämpingebacken 13 i Tensta. Byggnadsantikvarie Eva Larsson, tar emot i porten. Hon berättar att trapphuset på detta enda våningsplan har renoverats och handmålats i tidstypisk stänkmålning från 1960-talet. Ett besök i lägenheten blir en resa tillbaka till barndomen.

Eva Larsson berättar att planerna på att bebygga Järvafältet startade i princip direkt efter andra världskrigets slut. I riksdagsvalet 1932 fanns en nationell fråga som togs upp i alla partiprogram: bostäderna. Bostäder som inte fanns eller de som fanns och hade Europas sämsta standard. Men det var först 1965 som Miljonprogrammet, 100 000 nya lägenheter varje år under 10 år, klubbades igenom med bred majoritet.

Flyttlassen kom rullande från landets och Europas alla hörn

1974 stod alla lägenheter i Tensta och på andra ställen i Sverige klara. Inflyttningen skedde successivt under hela byggperioden. Så fort ett våningsplan stod klart och arbetet fortsatt två våningar upp, kom flyttlassen rullande från landets och Europas alla hörn.

 – Mina föräldrar kom från Finland 1969. Pappa erbjöds både arbete och bostad här i Tensta. Jag föddes året därpå och flyttade inte härifrån förrän 1993. Jag trivdes här, säger Anne Aheinen, som är en av besökarna.

Huset på Kämpingebacken är gjutet och byggt på plats

Planeringen för miljonprogrammen var minutiös. Sverige ville placera sig i framkant avseende utseende, material och funktion i både arkitektur och i inredning. Huset på Kämpingebacken är gjutet och byggt på plats. Inga lösa delar som sätts samman, som nu för tiden. Lägenheten är praktiskt utformad med två toaletter och en stor klädkammare i denna 3:a.

Köket är utformat enligt Hemmets forskningsinstituts flödesscheman för hushållsarbete

Köket är välplanerat och utformat enligt Hemmets forskningsinstituts analyser och flödesscheman för hushållsarbete. Husmor, för det var oftast hon, skulle inte behöva sträcka, böja sig eller springa fram och tillbaka i köket under matlagningen. Normer som blivit internationella och till viss del fortfarande används då kök planeras och inreds.

Stadsmuseet inredde och möblerade lägenheten tillsammans med ”modellfamiljen” Arthursson i samband med Bomässa 2006 i Tensta. De bodde i en liknande lägenhet i samma hus. Några foton på familjen finns på skåpet i vardagsrummet. Carl-Olov Olsson har tagit sig från Holmingegränd upp till kvällens visning och nickar instämmande eller fyller i Eva Larssons berättelser om områdets historia.

Blir utomståendes beskrivningar en självuppfyllande profetia?

Besökarnas varma känslor för området står i kontrast till de rubriker som tidigt beskrev Tensta och andra förorter. Blir utomståendes beskrivningar av ett område till slut en självuppfyllande profetia?
Ta chansen att besöka Tensta under 50-årsjubileet. Prata med folk och skaffa dig en egen uppfattning.

Evis Leander

Den 13 – 16 november firar Tensta Centrum 50 år. Hela programmet här.

Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Nyhetsbyrån Järva inbjuden till seminarium om journalistik

– Vi som bor i socioekonomisk utsatta förorter upplever gång på gång, att medierna pratar om oss och inte med oss, sade Eleni Terzitane vid ett seminarium om ”engagerande journalistik” som anordnades av den engelskspråkiga webbtidningen The Local.

Gå bara, del 19: Det här var mitt hem

Det här är del 19 i Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong Gå bara. Två år har gått sedan Abdi lämnade familjen i Mogadishu. När han återvänder är ingenting sig likt. Abdi är också förändrad.

Mizeria, del 22: Vi är där om fem minuter

Vägen till centrum är kort, men det är mycket uppförsbackar. Vi går förbi syateljén där alla kongoleser fixar sina kläder för söndagskyrkan, blombutiken som älskar eritreaner för att dom obligatoriskt köper blommor varje gång dom går på date, och skomakaren som blir fett lycklig varje gång man kommer in med sneakers som ska räddas istället för att köpa nya. Det är skrotigt och ruttet, vårt centrum, det är damm på varje konservburk i Hajis livs, men det är hemma, det är tryggt. Mizeria är Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong som publiceras med ett avsnitt varje dag.

”Våldsporr är lika tillgängligt som Barnkanalen på nätet idag”

Elsa Lantz är medgrundare av barnrättsorganisationen Porrfri Barndom, som arbetar för att Sveriges tele- och internetoperatörer ska ge ut gratis porrfilter till alla barnfamiljer. – Våldsporren är lika tillgängligt som Barnkanalen på nätet idag. Den som ger internet till barn har också ett stort ansvar, säger Elsa Lantz.