Den senaste tidens skjutningar har tvingat BK Bussenhus att pausa barn- och ungdomsverksamheten. ”Det jag tar med mig av det här är att inga andra kommer vilja ändra på vårt område än vi som bor här”, skriver Akrem Hashim från BK Bussenhus i en krönika.
Järvaveckan 2019
Ett panelsamtal hölls om polisbrutaliteten mot unga med fokus på Järva.
Instagramkonto öppnas med tusentals följare för att visa vad som händer. Kontot raderas permanent utan förklaring.
3 september 2020
Vi ungdomar kontaktade Kerstin på Nyhetsbyrån Järva och bad henne ordna ett möte för att vi skulle kunna föra en dialog med nya polischefen Therese Rosengren om missnöjet kring våldet från poliser mot ungdomar. Allt från kroppsvisiteringar till kontroll av legitimation utan giltig anledning. Eller, nej juste, vi var mörka å bar keps så då passade vi ju in på signalementet..
16 september 2020
En timme å 3 minuter varade mötet med polischefen å allt spelades in. Vi går ut från mötet med känslan av både hopp å tveksamhet. Tveksamma eftersom vi inte visste om vårt budskap skulle tas på allvar.
21 september 2020
Jag får ett samtal av Sofia Yohannes som undrar om jag skulle vilja vara med i ett reportage i SVT om hur lokalinvånare blir illa bemötta av polisen.
Jag berättar hur vi känt när poliser bemöter unga i området å lägger även till att vi hoppas på förbättring.
Pang, käftsmäll rakt upp i trynet
I samma reportage är också polischef Therese Rosengren med och berättar att hon inte alls känner igen den bilden, fast vi suttit i möte med henne i 1 timme och berättat allt.
Pang, käftsmäll rakt upp i trynet.
På mötet med polischefen satt också Fredrik Jurdell, dåvarande stadsdelsdirektör, med.
Men tyvärr slutade han och vi fick en ny direktör Toni Mellblom. Vad hände med honom? Jo, juste, han slutade också. Men vad hände med polischefen Therese Rosengren? Hon slutade också. Hur gör vi om Rinkeby&Tensta blir till en stadsdel?
Är Järva bara ett fint stycke i CV:t?
Är Järva bara ett mellansteg för ett karriärlyft å ett fint stycke i CV:t?
Samtidigt är jag glad att jag fick en liten liten inblick i det komplexa politiska spelet.
Jag gör ämnet en otjänst att säga att alla poliser å politiker är arroganta. Men det jag tar med mig av det här är att inga andra kommer vilja ändra på vårt område än vi som bor här.
För vem är det som tar stryk?
Jo, dom som har jobb, familj, och går i skola här. Endast dom som drabbas av det här direkt.
Var är resurserna till fritidsledare, lärare, mammor, pappor, tränare, småsyskon å alla runt omkring som ständigt tar hem jobb och traumatiska händelser?
Om vi inte tror på oss, vem gör det?
Skolan har börjat, men jag kan fortfarande inte hitta en enda affisch om att samtal ska anordnas för barnen om allt tragiskt som hänt?
Ingen föds ond. Om vi inte tror på oss, vem gör det?
Akrem Hashim, BK Bussenhus
