Kollektiv sorg är en kampanj som stärker unga människorättsaktivister. Josef Farhan och Sakariya Hirsi lyfter det stora problemet med gatuvåld och skjutningar i Sverige och kräver en förändring.
– Vi vill samla olika röster och lyfta dem med hjälp av namninsamlingar och vårt öppna brev, säger Sakariya Hirsi.

Kollektiv sorg är en fristående kampanj som drivs genom Amnestys globala projekt Digital Disruptors. Kampanjen, som är ett öppet brev i form av en film, lyfter det stora problemet med gatuvåld och skjutningar i Sverige och kräver en förändring. 

Det handlar om skjutningar, om unga som gått bort för tidigt

Det öppna brevet sammanfattar tankarna som andra har, främst om vad som sker i samhället. Men i detta fall handlar det just om skjutningar, om ungdomar som går bort alldeles för tidigt, om medias bevakning, strukturer i samhället och om sorgen. Brevet är ett tal till Sverige. 

 – I vanliga kampanjer brukar öppna brev vara väldigt formella, men vårt sätt att utföra det är att försöka väcka känslor. Vi vill få fram att även om du inte känner igen dig, tänk dig någon som har varit i den sitsen, säger Josef Farhan.

Idén bakom Kollektiv sorg kom eftersom Josef och Sakariyas vill se en förändring i samhället. De har båda varit aktiva i föreningslivet, hållit i projekt och då kom ett tillfälle som de tog vara på. Amnesty annonserade att man kunde komma in med idéer som skulle bli en kampanj. Det var en lång process med intervjuer, men till slut fick de göra kampanjen. De fick genomgå en utbildning där de fick lära sig hur man nischar en kampanj, om delmål, men främst vad syftet är. 

De fick 1000 underskrifter under de första dygnet

Lanseringen skulle ske med en aktion, men på grund av covid-19 blev den inte av. Så istället publicerade de det öppna brevet på Amnestys hemsida och kampanjens Instagram. Samtidigt startade de en namninsamling som fick 1000 underskrifter under de första dygnet. Kampanjen har just nu 2257 underskrifter och målet är 5000.

 – När vi har nått 5000 vill vi sikta på 10000 och bara fortsätta tills det sker en förändring, säger Sakariya Hirsi.

Zamzam Bouraleh

Här är ett utdrag från det öppna brevet:

Rätten till liv är en mänsklig rättighet. Det är också alla människors rätt att vara trygga och att få vård. Det är dags för svenska folket att inse att vi är mer än bara siffror, och det är dags för politiker att ta ett större ansvar. Vi vill samla hela Sverige och tillsammans vädja till våra politiker att ta våra rättigheter på allvar. Det här är vi i ett. Vår kollektiva sorg. Och vi har rätt till en förändring. 

Vi som skriver denna text lever och växer upp i den verklighet vi beskriver. Vi vill se en förändring – för vårt samhälle och för hela Sveriges skull. Det här är hela Sveriges kollektiva sorg.

Se filmen här.

Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Skolelever från Husby besöker Anders i riksdagen

I riksdagens entré tar riksdagsledamot Anders Österberg, S, emot en grupp elever från Järva. Det är sjunde gruppen den här månaden.  – Jag tycker det är viktigt att ta emot alla som vill komma hit, säger han.

Svenska PEN ger Bernspriset 2018 till Förenade Förorter

Förenade Förorter har fått Bernspriset 2018 som delas ut av Svenska PEN. Saman Sokhanran från Förenade Förorter berättar om prisets betydelse, organisationens arbete och planerna för år 2019.

Sommarföljetongens illustrationer ställs ut på galleri

Under sommaren publicerade Nyhetsbyrån Järva boken Gå bara av Abdi Elmi och Linn Bursell som följetong. Varje avsnitt illustrerades av sammanlagt 19 konstnärer. Nu ställs deras verk ut på Galleri Artsight.

”Boken om Dawit Isaak är en protest mot glömskan”

Martin Schibbye kände att Dawit Isaak, den fängslade journalisten i Eritrea, blivit en symbol. – Ja, någon som pliktskyldigt tas upp under Pressfrihetens dag. Men hur är han som människa och hur var han som journalist? Det frågade jag mig.