Jag har aldrig varit på en klassisk konsert. Det är inget jag koketterar med, utan det är bara så. I min familj lyssnade vi inte på klassisk musik. Möjligen med undantag för Wienkonserten på TV på nyårsdagen. I väntan på att backhoppningen skulle börja.
I min familj lyssnade vi inte på klassisk musik
Jag har varit på balett (flera gånger), på opera (en gång), på rockkonserter (många gånger), men klassisk musik. Aldrig.
När Inga Harnesk hörde det, så tyckte hon synd om mig. Därför fick jag en konsertbiljett i present på min födelsedag. Hon, ni känner henne från hennes fina krönikor i Nyhetsbyrån Järva, har nämligen klippkort till Berwaldhallens konserter.
Sagt och gjort, vi gick tillsammans på Sjostakovitjs Leningradsymfoni. Jag vet avsevärt mycket mer om belägringen av Leningrad, än om musiken. Symfonin är en hyllning till invånarna i staden (som idag heter S:t Petersburg) som klarade nästan 900 dagars belägring under andra världskriget. De lyckades hålla Hitlers arméerna på avstånd, men lidandet var fruktansvärt.
Det var en fantastisk konsert, en upplevelse. Något som alla borde få vara med om, oavsett ålder eller inkomst. Och i dessa dagar när Kulturskolan skärs ned så brutalt, är det i alla fall en tröst att veta att orkesterskolan El Sistema får fortsätta sin verksamhet i skolorna i Järva.