En familj EU-migranter blev avvisade av polisen förra veckan från Hindertorpsparken i Rinkeby när de skulle laga mat. De hade släpat vatten till matlagningen på kvällen för att kunna laga och äta varm mat tillsammans, efter en dags arbete med tiggeri.

Att äta varm mat tillsammans med våra familjer gör många av oss som har ett hem i Sverige utan att reflektera över det. Ingen av oss behöver släpa vattnet från en plats långt bort. I dunkar. Sånt gjorde man i Sverige för kanske 100 år sen.

EU-migranterna vittnade om att polisen hällde ut vattnet. En familjemedlem  blev arg över detta och blev bortförd av polisen.

Familjen åt bröd sedan. Och bröd i fyra dagar till. Ingen varm mat.

Det har alltid grillats i Hindertorpsparken

Att efteråt reda ut denna händelse med polisen går inte. Finns det ingen anmälan så kan man inte följa ärendet på något sätt. Jag ringde först 11414  för att höra närmare vilka regler som gäller i parken. Det råder inget eldningsförbud.

Det har alltid grillats i Hindertorpsparken. Det kan alltså vara så, att jag får grilla en korv eller ta med mig en kastrull och koka kaffe där. Men är du EU- migrant och har med dig en större gryta går det inte. Livet för familjen blev svårare. 

Men myndigheterna är ju till för oss – inte tvärtom

Jag blev sedan rekommenderad av 11414 att gå till lokalpolisen i Rinkeby för att få ett  veta mer om denna händelse och vilka regler som gäller.

Inga svar kunde ges av polisen. Det finns alltså inget ärendenummer eller diarienummer för civilsamhället att följa. Denna händelse slukades upp i ett svart hål i en myndighet. Men myndigheterna är ju till för oss – inte tvärtom.

Det är en början till en långsam urholkning av demokratin

Inget ärendenummer? Jag tror, att det är en början till en långsam urholkning av demokratin. Om myndigheter, bostadsbolag med flera tar bort ärendenummer så går våra ärenden upp i rök. De finns inte. De försvann. 

Även om man gör livet svårare för EU-migranterna, om man till och med gör deras liv outhärdligt, kommer de ändå att ta sig hit. Så länge det inte finns möjligheter att försörja sig i Rumänien kommer folk att resa därifrån. De kommer inte sluta att komma hit, deras liv kommer bara att blir bara lite mer outhärdligt.

Nikoletta Dolfin  
Lämna ett svar
You May Also Like

Om DN Stockholm, orten och tryggheten

Jag var ute i Rinkeby och upptäckte de två kvinnorna nere i avgrunden, sådan terräng jag sett i amerikanska CNN-kanalen när flyktingar försöker nå den mexikansk-amerikanska gränsen. Tankarna for runt i huvudet. Var gör de där? Jag hann inte sträcka ut en hjälpande hand innan jag hörde kvinnans första ord:  – Vad tycker du om bron?

Vart ska våldets osynliga offer vända sig?

Vakuumet som uppstår när en närstående eller bekant går bort är påtagligt. Klassbänken står tom, sovrummet är orört och vänskapscirkeln blir mindre. Ännu ett telefonnummer som man kanske borde radera, men som man låter stå kvar i kontaktlistan. Tyvärr är detta en verklighet för många, en sorts tyngd som griper tag i en. Men vem vänder man sig till när man behöver prata ut?

Så påverkar pandemin oss som går på gymnasiet

Den 17 mars 2020 fick gymnasieeleverna beskedet att skolorna stänger. Mindre än en timme efter att nyheten kom kunde vi elever träffa reportrar utanför vår skola som ville intervjua oss om hur vi kände inför detta. Jag minns, att alla var lyckliga över beskedet och även nyfikna på hur det skulle bli. Det liknande en scen i en film, saker höll på att ändras.

Öppet brev till idrottsnämnden: Staden tar betalt för samhällsinsats

I Stockholm finns mängder med barn som inte kan simma. Statistiken visar att drunkningsolyckorna ökar i landet och Svenska Livräddningssällskapet vädjar om att fler ska bedriva simskolor.