Anna Nygård porträtt
Anna Nygård

Vår toalett gick sönder häromdagen. Den slutade inte spola så vattnet bara rann. Vi felanmälde problemet hos hyresvärden som skickade en tekniker morgonen därpå. Eftersom toaletten hör till en hyreslägenhet i allmännyttan var det allt vi behövde göra.

Enligt Fredrik Wallén som är regionpolitiker och partiavdelningsordförande för Kristdemokraterna i Järva-Västerort, borde vi bo i en bostadsrätt istället. Han skrev i en insändare till Mitt i den 26 augusti att Järva skulle bli tryggare om fler hyresrätter ombildades.

Jag förstår inte varför. Och det verkar inte någon annan göra heller. Dagens Nyheter rapporterade i slutet av augusti att hyresvärdarna i Järva inte har fått in en enda intresseanmälan för att bilda bostadsrätt sedan början på året när politikerna i stadshuset tog beslut om fler ombildningar. 

Det finns typ en miljon andra saker i livet jag hellre lägger tid och energi på.

Om lägenheten där jag bor ombildas så kommer jag och mina grannar bli fastighetsägare och därmed ansvariga för varenda toalett i hela huset. Eller så blir ingen ansvarig och var och en måste själv försöka lista ut vem man ringer när toaletten bara fortsätter att spola. Jag känner spontant att det finns typ en miljon andra saker i livet jag hellre lägger tid och energi på.

Men för den som känner annorlunda kan det vara värt att veta att det finns en massa bostadsrätter i Järva redan. I skrivande stund finns 7 lägenheter till salu i Rinkeby, i Tensta finns 6 stycken, i Akalla inte mindre än 19, i Husby 5 och i Kista finns hela 47. Så varför detta tjat om att ombilda? Frågan är retorisk. Det handlar om ideologi, ingenting annat.

Den som vill köpa en lägenhet i Järva behöver alltså bara gå ut på Hemnet. Förutsatt att man är fine med att skuldsätta sig och betala några miljoner förstås. Jag kan förstå att det finns folk som gör det i brist på alternativ, det är trots allt en möjlighet om pengarna finns. För att få förstahandskontrakt på en hyresrätt i någon av de här förorterna krävs ungefär tio år i bostadskön.

Men många, ack så många, människor har varken möjlighet att vänta tio år eller ta ett fett banklån. I Stockholm har det blivit normalt att bo i andra, tredje och fjärde hand. Jag har själv varit där. Mitt förstahandskontrakt är en lyx och en välsignelse och definitivt ingenting jag kommer ge ifrån mig utan strid.

Anna Nygård
Lämna ett svar
You May Also Like

Den här isoleringen mår vi verkligen inte bra av

Den här isoleringen som vi tvingas till mår vi verkligen inte bra av. Vi märker att det påverkar humör och ork. Men vi märker också hur mycket bättre vi mår när vi får röra oss utomhus – kanske tillsammans med en god vän och granne. Att vi var så beroende av vår rörelsefrihet och våra vardagskontakter anade vi inte!

Damberg lägger skulden på de minst privilegierade

När Damberg i en intervju i Aftonbladet anger att grundorsaken till att kriminaliteten växer i samhället är en växande segregation som bland annat beror på att för många invandrare har bosatt sig i samma områden, är sveket mot den del av Sveriges befolkning som har bakgrund från andra länder fullständigt.

Jag tillhör dem som ska hålla sig undan

De äldre, dit jag hör, skall hålla sig undan. I gengäld får de en mängd erbjudanden om hjälp med sådant de inte själva kan, får eller bör göra, som det här med att handla mat. Olika slags vård- och tandläkartider avbokas.

Samlingsplatser måste vi vara rädda om

När det talas om förorten framställs den som det betonggrå miljonsamhället. Är det bland andra Husby utanför Stockholm man talar om hela tiden, och som inte har någon framtid? Eller är det den färgglada förorten vid Järvafältet som byggdes på 1970-talet?