I ett inlägg på sociala medier publicerade Polisen Järva ett inlägg där man beskrev ett polisingripande. Personen som greps blev som pass uppskrämd att den enligt inlägget hade avföring på sig.
– Det här ett övertramp som går emot polisens egna riktlinjer kring vad man får publicera på sociala medier. Polisen hånar den här personen genom att beskriva detaljer som är helt onödiga, säger Max V Karlsson som tidigare i år gjorde en uppmärksammad granskning av polisens närvaro på sociala medier.
I våras publicerade Polisen Järva ett inlägg på Facebook och på Instagram i syfte att skildra det kriminella livets baksida. I inlägget skriver Markus, ingripandepolis i Järva, om två exempel för att belysa just detta. I sitt ena exempel beskriver han hur en civilklädd polispatrull i norra Stockholm fick syn på en person de ville kontrollera. Personen ska ha då börjat springa men tillfångatogs kort därefter.
Polisen beskriver vidare att när personen då skulle kroppsvisiteras påträffades inget som förklarade varför personen sprungit. Däremot ska hans egen avföring ha runnit längs med ena benet. Mannen ska ha då förklarat att han inte förstod att det var polisen som ville kontrollera honom, utan en fiende i och med att han lever en kriminell livsstil och trodde därmed att skulle bli dödad.
Inlägget är numera borttaget från Facebook, men ligger kvar på Instagram.
Om det faktiskt var så att de ville berätta baksidan med det kriminella livet så går det ju att säga exakt samma sak utan att ange det här väldigt anmärkningsvärda exemplet
I vintras publicerade Max V Karlsson, ledarskribent på Dagens ETC, resultatet av sin granskning av polisens närvaro på sociala medier. Resultatet visade reklamsamarbeten med företag och inlägg som ingående berättade om ingripanden och foton på människor i utsatta situationer. Granskningen ledde till en debatt under våren kring polisens grova övertramp på sociala medier.
Skulle du säga att det i detta fall handlar om ett övertramp?
– Ja! Polisens egna riktlinjer säger att detaljerad information om enskilda ärenden, oavsett om man nämner en specifik person, går emot dessa riktlinjer. Det är alltså ett övertramp så fort det finns detaljer som gör det möjligt att identifiera en person. Och här vet vi ju vilken dag inlägget publicerades, omständigheterna, platsen och sedan finns det detaljer som är helt onödiga till det här fallet.
– Det är dessutom ett fall där en person verkar vara godtyckligt misstänkt av polisen utan någon eventuell brottsmisstanke, som de sedan i princip hånar genom att beskriva detaljer om hur den här personen har gjort ned sig. Det här är ett exempel på när polisen vill förmedla något och använder case som kan vara på riktigt eller påhittade för att försöka illustrera det, men i sin tur bara gör en dålig poäng av det. Om det faktiskt var så att de ville berätta baksidan med det kriminella livet så går det ju att säga exakt samma sak utan att ange det här väldigt anmärkningsvärda exemplet.
– Dessutom om det är så att polisen jagar någon som inte uppfattar att det är polisen – då har polisen misslyckats. När man jagar efter någon borde man ju säga att man är polisen, eller hur?, säger Max V Karlsson.
Det farliga ligger i det otydliga
På vilket sätt och vem skadar den här typen av kommunikation?
– Det skadar förtroendet för polismyndigheten i stort och det utsätter också enskilda poliser för fara. När poliserna inte vet hur de ska göra, om de får bryta mot regelverket eller inte, hur man ska hantera personuppgifter – allt sådant är en fara för myndighetsutövningen. Det farliga ligger i det otydliga, säger Max V Karlsson.
Har du sett en förbättring kring polisens kommunikation efter att debatten blossade upp i våras?
– Det stora problemet är inte att reglerna inte är tillräckligt hårda, utan att inläggen som skrevs bröt mot de befintliga reglerna. Jag tycker att jag har sett en liten förbättring, men inte från alla konton. Vissa beter sig på exakt samma sätt, med nästintill en nonchalans över den här granskningen, säger Max V Karlsson.
Nu till höst kommer polismyndigheten att införa nya riktlinjer kring hur man får uppträda på sociala medier på ett sätt som inte riskerar att äventyra allmänhetens förtroende för polisen.
Nyhetsbyrån Järva har sökt Polisen Järva.
Eleni Terzitane
